Plantor renar industritomter

Ekosystemtjänster Videväxter kan rena förorenad industrimark med upp till 80 procent under en tioårsperiod, visar en ny studie från Stockholms universitet. Växterna testades på en före detta industritomt.

Plantor renar industritomter
Växter kan rena förorenad industrimark.

Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas till annat.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Enligt en ny studie vid Stockholms universitet kan videplantor rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod.

– Det är första gången man har visat att växter verkligen kan rena jorden från föroreningar på industrimark under en längre tid, säger Maria Greger som är docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet i en kommentar.

Föreningar i jorden

Det har tidigare allmänt ansetts ta för lång tid att rena jorden med hjälp av växter. Men nu gör både odlingsteknik och växtval detta möjligt.

Den videväxt som användes i studien är av en specifik klon som är bra på att ta upp tungmetaller från jorden. Sticklingar planterades 2003 på en tomt i Uppsala där det tidigare legat en mekanisk verkstad.

Minskning med 87 procent

Jordprover samlades in årligen från 2005 till 2015 och analyserades för tungmetaller, arsenik, PCB och PAH.

Efter tio år hade bland annat halterna av arsenik minskat med 30 procent, bly med 63 procent, nickel med 87 procent och PCB med 53 procent.

– Växterna renade marken med minimal skötsel. Metoden fungerar väl och skulle kunna användas på andra förorenade tomter istället för den vanliga och dyrare metoden att gräva bort jorden och lägga den på tipp, vilket egentligen är att bara flytta problemet, säger Maria Greger.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.