Rapport: Så kan omställningen till hållbar mobilitet påskyndas

TRAFIKPLANERING Åtgärder som främjar gång, cykel och kollektivtrafik samt utbyggnad av laddinfrastruktur är exempel på hur de nordiska städerna kan snabba upp omställningen till en mer klimatsmart mobilitet. Det framgår av en ny rapport från Energimyndigheten.

Rapport: Så kan omställningen till hållbar mobilitet påskyndas
Helsingfors Foto: Adobe Stock

I projektet Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet har Energimyndigheten, i samarbete med Trafikverket, tittat närmare på omställningen till fossilfria och mer hållbara transporter i nordiska städer och stadsregioner.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Nu har projektet, som finansierats av Nordiska ministerrådet och pågick mellan 2018-2020, lämnat sin slutrapport.

FAKTA

Mobility as a Service (MaaS).

Genom appen Whim  kombinerar Helsingfors stad alla offentliga och privata transportmedel på ett och samma ställe. På så sätt kan stadsborna själva sätta ihop den bästa rutten och hoppar förhoppningsvis över att ta bilen till mataffären när alternativ som taxi, kollektivtrafik, samåkning, biluthyrning, cykel blir mer lättillgängliga.

I den konstaterar man att de olika länderna kommit olika långt inom olika områden inom klimatsmart mobilitet, vilket också skapar möjligheter att lära av varandra. Exempelvis var Helsingfors tidigt ute med att använda sig av  ”mobility as a service” (MaaS) och har fått dela med sig av sina erfarenheter av appen Whim även utanför Norden.

I slutrapporten lyfts tre områden fram som anses extra viktiga för att påskynda omställningen mot klimatsmart mobilitet fram.

Regeringarna behöver ge bättre förutsättningar

Det finns flera verktyg som de nordiska städerna kan använda sig av för att ställa om transportsystem, som exempelvis trafikreglering och införandet av miljözoner. Genom en fysisk planering kan städerna bidra till cykel, gång och kollektivtrafik menar rapportförfattarna. Men det krävs mer.

– Den nationella nivån i de nordiska länderna behöver skapa förutsättningar så att städernas ambitiösa åtaganden kan genomföras. Det kan handla om att skapa gynnsamma förutsättningar för marknadsutvecklingen för laddbara fordon men också rättsliga ramar för datadelning och marknadsförutsättningar för delad mobilitet, säger Hanna Sundqvist, forskningshandläggare och projektledare på Energimyndigheten i en kommentar.

Investeringar i lokal kapacitetsutveckling

Projektet har samarbetat med flera lokala offentliga aktörer som vill bidra till omställningen av transportsektorn, men de är osäkra på hur. Ett antal områden är i behov av kapacitetsutveckling för att fler ska kunna vara med och bidra. Så som elektromobilitet, jämställdhet samt behoven hos unga och äldre.

Transportplanering för att nå andra samhällsmål

Enligt Energimyndigheten har projektet visat att det finns många olika mål, behov och perspektiv inom samhällsplaneringen som man behöver ta hänsyn till. Det kan leda till målkonflikter. Genom att få in olika perspektiv tidigt i planeringen finns det fler möjligheter att hitta lösningar och kompromisser som leder framåt.

– Vi har sett att det är viktigt att klimatperspektivet beaktas tidigt i transportplaneringsprocesserna och här krävs samverkan mellan olika förvaltningar inom staden, så som fysisk planering, trafikplanering, exploatering och miljö. Det är också viktigt att förstå och inkludera olika gruppers perspektiv och behov i transportplaneringen. Man kan till exempel engagera medborgare i beslutsprocessen genom att utforska vilka behov till exempel unga och äldre har, säger Hanna Sundqvist i en kommentar.

Läs rapporten här

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser