Regeringen anser att det krävs ett förtydligande av hur miljökvalitetsnormerna för vatten ska få genomslag vid kommunernas planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen.
Regeringen tillsätter utredning om hur stränga vattenkrav påverkar planeringen
Samhällsplanering
Regeringens nya utredning ska förtydliga hur kommunerna ska hantera de stränga miljökvalitetsnormerna i planläggningen.
"Det är bra om utredningen klargör vilka underlag som behövs vid miljöbedömningar i samband med ny bebyggelse", säger Gilbert Nordenswan, chefsjurist på Svenskt Vatten.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fakta
Utredarens uppdrag
- Analysera kommunernas förutsättningar att säkerställa att miljökvalitets- normer för yt- och grundvatten följs vid planläggning och vid prövning enligt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen
- Se över kommunernas möjligheter att hantera dagvatten på ett hållbart sätt vid detaljplaneläggning och vid prövning enligt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen
- Analysera kommunernas förutsättningar att trygga dricksvatten- försörjning vid planläggning, och lämna nödvändiga författningsförslag
Miljökvalitetsnormer får oönskade konsekvenser
Kortfattat förbjuder miljökvalitetsnormerna för vatten en försämring vid åtgärder och ny bebyggelse.
Tillämpningen av de stränga kraven kan dock få oönskade konsekvenser, enligt Gilbert Nordenswan, chefsjurist på Svenskt Vatten, som företräder kommunernas VA-organisationer.
– Hur ska man ta hänsyn till det i planläggningen och byggandet? I vissa fall kan man nästan säga att om man ska följa det till punkt och pricka så kan man inte bygga någonting, därför att det alltid är någon parameter som försämras. I vattensektorn till exempel så är nu frågan om man ens kan få tillstånd att bygga ett avloppsreningsverk därför att det är alltid någon parameter som kanske försämras även om det mesta förbättras. Det är bra om utredningen klargör vilka underlag som behövs vid miljöbedömningar i samband med ny bebyggelse, säger Gilbert Nordenswan.
Fakta
Så påverkar miljökvalitetsnormer planläggningen
- En kommun får inte tillåta att en ny verksamhet eller en åtgärd påbörjas om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt, det s.k. försämringsförbudet (5 kap. 4 § miljöbalken). Förbudet innebär att status för en kvalitetsfaktor inte får försämras till en lägre klass.
- En kommun får inte heller tillåta att en ny verksamhet eller en åtgärd påbörjas som har en sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm (5 kap. 4 § miljöbalken).
- Kommunen ansvarar enligt plan- och bygglagen för att planera hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Av 2 kap. 10 § plan- och bygglagen framgår att kommunen ansvarar för att miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken följs vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen. Det innebär bl.a. att en detaljplan inte får antas om beslutet kan antas innebära att en sådan norm inte följs.
- Länsstyrelsen har tillsyn över kommunens planläggning. Det innebär bl.a. att länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan i dess helhet, om beslutet kan antas innebära att en miljökvalitetsnorm inte följs (11 kap. 10 § andra stycket 3 och 11 § PBL). Kommunen måste alltså kunna visa att planen kan antas innebära att normerna följs, vilket kan kräva ett omfattande underlag.
Kopplar till EU:s ramvattendirektiv
Regeringens särskilda utredare Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör för Bottenvikens Vattenmyndighet vid länsstyrelsen i Norrbotten, har lång erfarenhet av vattenfrågor. Hon har också stor kunskap om de krav som ställs i EU:s ramvattendirektiv.
Johanna Söderasp uppdrag är att titta på hur kommunernas tillämpning av miljökvalitetsnormerna kan underlättas. Hon ska också se vilka verktyg som kommunerna behöver för att säkerställa hållbar dag- och dricksvattenhantering utifrån dagens krav men också utifrån vad ett förändrat klimat innebär.
Utredaren: Det måste bli enklare för kommunerna
– Det måste bli enklare för kommunerna när de planerar för ny bebyggelse om vi ska få en långsiktigt hållbar hantering av vattenfrågorna. Utredningen handlar om att se över regelverket och hur och det kan bli tydligare, säger Johanna Söderasp.
Vattenhushållning är annan central vattenfråga utifrån risker för ökande vattenbrist i vissa områden såsom till exempel Gotland.
– Det är en fråga som de ska titta på. Och det är positivt, säger Gilbert Nordenswan, som konstaterar att utredningsuppdraget är brett formulerat.
Kommunerna vill kunna begränsa vattenuttag
Svenskt Vatten anser att det är viktigt att kommunerna får verktyg för att begränsa uttaget av dricksvatten när det råder vattenbrist. Många kommuner brottas med denna fråga i dag, enligt honom. Det saknas också i praktiken påföljd mot slöseri, säger Gilbert Nordenswan.
– I dag finns inga begränsningar för hur mycket vatten en fastighetsägare kan använda och det finns företag som tar ut väldigt mycket vatten, det kanske inte används som dricksvatten utan i produktionen. Det är väldigt svårt för VA-huvudmannen eller kommunen att ställa krav på hur mycket vatten som får användas.
Miljökvalitetsnormer kan påverka skyfallsåtgärder
Regeringen vill också att utredningen tittar på kopplingar till att klimatsäkra dagvattenhanteringen. Ökande nederbördsmängder påverkar yt- och grundvattenförekomster. Översvämningar kan leda till skador på byggd miljö och försämrad vattenstatus.
Gilbert Nordenswan skulle vilja se att det blir tydligare vilka krav som går att ställa i detaljplanen kring skyfalls- och klimtåtgärder och för att normerna ska följas:
– En sak som de tar upp i det här direktivet är att det är osäkerhet kring vad man kan kräva till exempel av fastighetsägare för åtgärder för fördröjning av vatten och vem som ska finansiera vad mellan VA-huvudmannen och kommunen.
Enligt regeringen finns det behov av att utreda om dagvattenfrågorna behöver beaktas även vid bygglovsprövningen.
– Det är svårt att göra alla åtgärder som behövs göras på kommunens mark, det behövs också åtgärder på privat fastighetsmark, och det är väldigt svårt i befintlig bebyggelse att göra de här åtgärderna. Det är en jätteviktig fråga i den här utredningen.
Regeringen har begärt att utredarens betänkande ska vara klart senast den 20 juni 2023.