Remissinstans: Nationellt cykelmål gynnar hållbart samhällsbyggande

Transporter Förslaget om ett nationellt cykelmål kan ge flera positiva följdeffekter på det hållbara samhällsbyggandet. Det menar en av remissinstanserna till utredningen ”Utredning av mål för ökad cykling i Sverige”.

Remissinstans: Nationellt cykelmål gynnar hållbart samhällsbyggande
Foto: Adobe Stock

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har nyligen lämnat en utredning av mål för ökad cykling i Sverige. I utredningen föreslås ett nationellt cykelmål, något som nu får stöd av ett antal remissinstanser.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

En av remissinstanserna som ställer sig bakom ett nationellt cykelmål är organisationen 2030-sekretariatet, som samlar aktörer som arbetar för en hållbar transportomställning i Sverige. 2030-sekretariatet motiverar bland annat sitt ställningstagande till cykelmålet med att ökad cykling ger mer utrymme för annat än transporter i våra städer och att ett nationellt cykelmål skulle gynna hållbart samhällsbyggande i stort.

Yteffektiv både vid användning och parkering

Maria Stenström, som är ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet, hoppas att utbyggnad av cykelbanor och annan hållbar mobilitetsinfrastruktur kan bli följdeffekter av det föreslagna målet.

– Det pratas ofta om det transporteffektiva samhället men pratet är ofta lite diffust. Ökad cykling kan ses som en marginell åtgärd. Men i det långa loppet är det summan av alla initiativ som utvecklar staden så att det blir lätt att göra på andra sätt än att ta bilen. Det föreslagna nationella målet för cykling kan bli en viktig beståndsdel i arbetet med den hållbara staden.

Enligt det föreslagna nationella målet ska cyklingen senast år 2030 stå för 20 procent av alla resor. År 2035 ska siffran vara 40 procent. 2030-sekretariatet anser att målet skulle ge Trafikverketll, andra berörda myndigheter och Sveriges regioner en tydlig målbild för sitt framtida arbete och planering. Man anser också att Sveriges kommuner kan planera infrastruktur utifrån målet och dra fördelar av att cykeln ”är så yteffektiv, både när den används och när den parkeras”.

Kritiskt mot reseavdraget och reduktionsplikten

2030-sekretariatet konstaterar i sitt remissvar att ett ökat cyklande leder till minskad klimatpåverkan från transporter, bättre luftkvalitet i städerna och att behovet av parkeringsytor minskar. 2030-sekretariatet skriver också att det är bekymmersamt att organisationens indikatorer visar att cyklandets andel av resandet inte ökar och att det till och med minskar bland barn och unga.

Att regeringen nyligen beslutade en kraftigt sänkt reduktionsplikt och att slopa riksdagsbeslutet om ett slopat reseavdrag och istället höja subventionerna för bilåkande är 2030-sekretariatet mycket kritiska mot.

– Beslutet om reseavdraget är jättedåligt. Det är ändå så att ekonomiska incitament stimulerar människor att gå nya vägar. Att stimulera det vi inte vill ha, det vill säga ökat bilåkande, istället för att likrikta transportslagen är jättedumt. Mål styr och påverkar hur vi människor tänker och gör. I transportsektorn finns just nu många mål men få planer. Nu får vi göra det i det lilla med ökat cyklande som i varje fall kan ersätta bilar i tätorter, säger Maria Stenström.