Renoveringen av Sundbybergs stadshus har skett med en gemensam ambition: att minska klimatavtrycket och använda återbruk i största möjliga utsträckning, både när det gäller material och inredning.
Reportage: Sundbybergs stadshus – ett återbruksprojekt
Återbruk
Med hållbarhet och återbruk som ledord har Sundbybergs stadshus genomgått en omfattande renovering. Hållbart Samhällsbyggande har besökt stadshuset och pratat med de som genomfört projektet om deras avvägningar och metoder för att minska klimatavtrycket.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Johan Lindskog, projektutvecklingschef på AMF Fastigheter som äger och förvaltar Sundbybergs stadshus, säger att bygg- och fastighetsbranschen är en stor bidragande faktor till både utsläpp och avfall. Han menar att sektorn måste ställa om och arbeta mer hållbart för att minska dess negativa miljöpåverkan.
– De indirekta utsläppen från våra byggprojekt utgör över 90 procent av våra totala utsläpp, vilket är en hög siffra som vi måste ta itu med för att minska vår miljöpåverkan. Vi har gjort klimatkalkyler i ett tidigt skede som visar på betydligt lägre utsläpp – upp till 30-50 procent mindre jämfört med liknande projekt, säger Johan Lindskog till Hållbart Samhällsbyggande.
Pentry och matta
Martin Brorsson är projektchef på Arcona och har varit involverad i projektet i över ett år. Enligt Brorsson har flera återbruk- och återvinningslösningar uppstått under projektets gång, utöver det som redan var planlagt.
– Vid nybyggnadsprojekt är det vanligtvis nytt material och inredning som används. Men i detta projekt har man lagt till ytterligare en dimension genom att undersöka möjligheten att använda existerande föremål på nya sätt. För att hitta återbrukslösningar har alla inblandade parter, inklusive AMF, kunden, konsultgruppen och byggteamet, samarbetat och bollat idéer, säger han.
Martin Brorsson berättar att projektet har flera pentryn som kommer att återanvändas, och ett av dem kommer att flyttas helt och hållet till en ny plats. Han säger att det inte bara minskar klimatpåverkan, utan också kan vara fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv.
– På nedervåningen har vi ett annat pentry där stommen inte fungerade, men vi hade fina askluckor som vi bestämde oss för att återanvända. För att få det att fungera med de nya stommarna, som har andra dimensioner, krävdes en skicklig finsnickare. Där får man jämföra timpriset för en snickare med kostnaden för nytt material. Genom att göra en sådan avvägning kan man bestämma vilka lösningar som är mest kostnadseffektiva och hållbara för projektet, säger Martin Brorsson.
Ett annat exempel på återbruk i Sundbybergs stadshus är bevarandet av befintliga mattor. Mer än 95 procent av all matta i byggnaden kommer att bevaras eller återanvändas.
– Genom att bevara befintliga mattor på en stor yta i byggnaden kan vi spara både pengar och minska miljöpåverkan. Det är en betydande mängd matta som inte behöver bytas ut, och genom att göra det sparar vi på resurser och minskar avfallet, säger Martin Brorsson.
Återbruk av väggar
Vanligtvis demonteras väggarna med en tigersåg som skär rakt igenom materialet och allt avfall samlas sedan i en container för transport och bortskaffning. Dock användes en annan metod under renoveringen av stadshuset.
Genom att använda en magnet för att hitta skruvar, demontera gipslagren och återanvända den inre gipsskivan, reglarna och isoleringen har man kunnat undvika avfall och maximera återanvändningen av material. Enligt Martin Brorsson har kostnaden för denna återbruksmetod hamnat på plus minus noll när man räknat med kostnader för container och transport av avfall.
Genom att använda denna metod har man hittills lyckats återbruka ungefär 200 gipsskivor, flera hundra metallreglar och cirka 500 kvadratmeter isolering.
Bevarade bafflar och undertak
I stället för att köpa nya VAV-bafflar till ventilationssystemet har man uppgraderat de befintliga bafflarna genom att installera nya styr- och VAV-spjäll. Dessutom har delar av undertaket bevarats.
– När vi påbörjade projektet var planen att installera 60×60 plattor i hela utrymmet. Men efter att ha undersökt området insåg vi att många av de gamla 40×40 plattorna fortfarande var i gott skick. Därefter diskuterade vi med både hyresgästen och fastighetsförvaltaren och kom fram till att det bästa alternativet var att anpassa undertaket genom att installera nya armaturer och bärverk, avslutar Martin Brorsson.