Misslyckad miljardsatsning på renovering

Stödet var indelat i två delar. En renoveringsdel utgjordes av en hyresrabatt till hyresgästerna, som administrerades av fastighetsägaren, medan en energieffektiviseringsdel gick direkt till fastighetsägaren.

Enligt Linda Sahlén Östman, projektledare för Riksrevisionens granskning, fanns det dock tydliga brister i regeringens beslutsunderlag för stödet.

– Det fanns ingen konsekvensanalys av tänkbara effekter eller analys av hur stödet skulle fungera ihop med andra styrmedel. Det fanns visst underlag som flaggade för problem med träffsäkerheten i stödet men detta beaktades inte av regeringen, säger hon.

Försökte lösa för många problem

Linda Sahlén Östman påpekar även att regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem misslyckades.

– Hyresgästers låga betalningsförmåga och behoven av upprustning och energieffektivisering är olika problem som inte nödvändigtvis sammanfaller. Det var även svårt för fastighetsägare att uppskatta hur stor energieffektiviseringen skulle bli vilket gjorde att de inte i förväg kunde veta hur stort stödet skulle bli, säger hon.

Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet förblev därför svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd beviljades, varav 228 miljoner betalades ut.

Krävs andra åtgärder för att förhindra överrenovering

Riksrevisionens granskning visar även att stödets hyresrabatt dämpade hyreshöjningar men inte hindrade att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.

– Som tidigare påtalats av forskare och myndigheter finns det incitament för fastighetsägare att överrenovera idag då det enligt hyressättningssystemet endast är standardhöjande åtgärder som ger rätt till hyreshöjningar. Det ger fastighetsägare starka ekonomiska incitament att renovera till nyproduktionsstandard så där rekommenderar vi att man ser över incitamentsstrukturen i hyressättningssystemet för att komma till rätta med det problemet, säger Linda Sahlén Östman.

Läs mer här