Varvsstadens mål: Återbruka 80 procent av allt material

Varvsstadens mål

Nu blåser helt andra vindar och återbruk är centralt i visionen för utvecklingen av Kockums gamla marker och industrilokaler till en plats för bostäder, kontor och skolor.

– Vi har en målsättning att bygga så mycket som möjligt med Varvsstadens egna resurser, säger Hanne Birk, utvecklingschef på Varvsstaden AB.

Första steget att kartlägga Varvsstadens resurser

Tanken på att återbruka så mycket som möjligt dök upp väldigt tidigt i processen. Det danska arkitektbolaget Lendager group anlitades då för en kartläggning av hela området, vilket gav underlag för hållbarhetsstrategin som skulle tas fram. De identifierade materialen i Varvsstaden som en urban gruva av resurser värda att bevara och här någonstans föddes också idén om en egen materialbank.

– Innan vi började riva och demontera i Varvsstaden inventerade vi alla byggnader på området och förde in de materialen byggnaderna bestod av i en databas. Där kan man gå in och titta på exakt vad vi har för material, mängder, materialvärden, potentiell koldioxidbesparing och andra egenskaper som färg och form. I samband med rivningen plockar vi ut de som vi tycker är intressant att spara för att kunna återbruka. Då är det givetvis inte alla material för det hade inte rymts inom området, förklarar Erik Wennerholm, projektchef för infrastruktur i Varvsstaden.

– Våra demonterade material lägger vi i ett upplag som också kallas materialbanken. Den finns både fysiskt och i databasen.

Varvsstadens materialbank en unik tillgång

Erik Wennerholm är noga med att understryka att inventeringen var helt klar innan de började riva. De ägnade tre år till att dra upp strategin och därefter två år till att ”få materialbanken på plats”.

– För om man menar allvar med cirkulärt och närproducerat byggande måste man kunna mäta och följa upp sitt resultat och för att kunna mäta måste du ha ursprungsläget, säger Erik Wennerholm.

Varvsstaden både sanerar och river

Tidigare var området stängt för allmänheten och nu kommer det bit för bit att öppnas upp. Under de kommande 15-20 åren ska Varvsstaden AB, som är samägt av Peab och Balder, låta en ny stadsdel växa fram på den 180 000 kvadratmeter stora ytan. Det krävs både sanering av förorenad mark och rivning för att nå dit.

– Vi har för avsikt att återbruka 100 procent av det vi lägger på hög för annars hade vi inte lagt det där, förklarar Erik Wennerholm.

Kulturhistoriska byggnader bevaras

Åtta unika byggnader av kulturhistoriskt värde kommer att bevaras, magasinet, snickeriet, gjuteriet, en maskin- och monteringshall, en administrationsbyggnad, en personalbyggnad, vagnsverkstaden, svets- och pannverkstaden och plåtslageriet. Magasin 211, som nyligen fick Malmös stadsbyggnadspris, är en vacker industribyggnad i brunt tegel, som numera rymmer kontor och restauranger.

Vi har för avsikt att återbruka 100 procent av det vi lägger på hög.

– Vi har återbrukat 100 procent av byggnaden och tillfört ganska mycket återbruk också, säger Erik Wennerholm.

Så har återbruket använts

Här finns återbrukade industriarmaturer, dörrpartier, stålkonstruktioner och glaspartier. Wingårdhs arkitekter har gett gamla material ny funktion. Det har också byggts ett orangeri av återbrukat tegel och på den välbesökta innergården märks också återbruket.

– Markbeläggningen i utemiljön är av gamla kanalisationslock i betong, som man lagt i stället för betongplattor, berättar Erik Wennerholm.

Varvsstaden höjer ribban hela tiden

De arbetar systematiskt med att inventera och sätt mål för återbruk. En enorm arbetsinsats bara det. Och ambitionsnivån höjs hela tiden.

– I vårt nästa projekt Gjuteriet kommer vi att kunna återföra mer. För vi lär oss hela tiden och ser fler och fler användningsområden, säger Erik Wennerholm.

Under fem år har Erik Wennerholm och Hanne Birk nu öst ur denna guldgruva som i vikt räknat till största del består av betong, stål och tegel.

– Tegel är väldigt efterfrågat. Då sparar vi förstås 100 procent av allt tegel som vi river.

Hälften består av betong

Området materialresurser består till 53 procent av betong. Till största del i forma av spruckna industrigolv och fundament som är svåra att spara i sin nuvarande form.

– Vi återbrukar all betong på plats, säger Erik Wennerholm och tillägger att det krossas och används som fyllnadsmaterial på området.

Och att återbruka allt stål som jättehallarna i industrimiljöerna är uppbyggda av är inte heller möjligt, anser Erik Wennerholm.

– Däremot finns en efterfrågan på mindre balk så de sparar vi.

Arkitekterna rotar i högarna

Framför allt är det Hanne Birk och Erik Wennerholms energi att hela tiden utvecklas i jakten på resurser som imponerar. Materialbanken har kompletterats med en idékatalog, där det finns exempel på vad man kan använda de återbrukade till och listar även materialens styrka och svaghet. Arkitekterna kan antingen söka i databasen eller helt enkelt gått ut till upplaget för att titta, känna och mäta.

– Jag tror inte det finns något stadsutvecklingsprojekt där man har en materialbank med så god tillgång, säger Hanne Birk.

Många utmaningar att möta

Många vill komma på studiebesök till Varvsstaden för att höra om de unika metoderna, berättar de.

– Vi vill dela med oss av vår kunskap om processen kring återbruk. Ju fler som kan göra det ju bättre. För det är också väldigt svårt att återbruka, det är superkomplicerat att få in det i projekten och det kan vara svårt att få ekonomi i det. Det finns byggregler som försvårar att använda sig av återbruk, säger Hanne Birk.

Det är också väldigt svårt att återbruka, superkomplicerat att få in det i projekten och kan vara svårt att få ekonomi i det.

Så utnyttjar Varvsstaden sin största tillgång

Under arbetet med hållbarhetsstrategin förstod de också att Varvsstaden har unika förutsättningar till skillnad från andra stadsutvecklingsprojekt.

– Vi äger ju rivningsprocessen själva, vi äger alla materialen själva, vi äger fastigheten, vi har plats att lägga upp material som vi demonterar och inom samma fastighet har vi också egna projekt. Det vill säga vi har ju alla steg i återbruksprocessen pågående samtidigt i Varvsstaden, säger Erik Wennerholm.

Varvsstaden driver inte bostadsprojekt

Hanne Birk tillägger att när det gäller bostadsutvecklingen driver de inte processerna.

– Men där kan Varvsstaden inspirera och vara en förebild för hur man kan arbeta med återbruk i bostäderna, säger hon.

Så gör Varvsstadens gör urvalet

Till hjälp i urvalet till materialbanken använder sig Varvsstaden av åtta parametrar, användbarhet, funktionalitet, efterfrågan, arbetsmiljö, ekonomi, identitetsskapande och kulturhistoriskt värde.

– Är det är någonting som sitter jättehögt och är jättesvårt att plocka ner, men som har ett högt kulturhistoriskt värde då lägger vi de pengarna på att göra det ändå, förklarar Erik Wennerholm.

Målet är att återbruka 80 procent

Erik Wennerholm sticker ut haken och säger att målet är att Varvsstaden ska nå mer än 80 procent i återbruksgrad över tid. Bevarandet av byggnader står då för drygt 30 procent av totalen. Till exempel ska återbruket av enbart Magasin 211s huskropp sparat in 727 ton CO2 eq.

– Det är egentligen den renaste formen av återbruk att aldrig riva, konstaterar han.

Så ska Varvsstaden mäta målen

Erik Wennerholms tips till andra är att planera tidigt i processen och att sätta upp mätbara mål för återbruket. För varje projekt ska Varvsstaden räkna ut hur mycket koldioxid och pengar som sparas genom cirkulära materialval.

Hur beräknar ni hur mycket pengar ni har sparat?

– Vi ställer det mot att använda motsvarande mängd jungfruliga material, förklarar Erik Wennerholm och tillägger att det kan finnas andra sätt att räkna på.

Hur ser ni på den ekonomiska delen i att återbruka?

– Det är så beroende på material. Teglet till exempel är likställt med att köpa nytt. Där är det ingen ekonomisk förlust. Sedan är det jättesvårt att mäta ekonomin, det är andra värden i att tillföra återbruk. Det här kulturhistoriska går inte att köpa för pengar. Vi vet att det är därför folk väljer att sätta sig i de projekt där vi använt återbruk, men det är jättesvårt att mäta i pengar, konstaterar Erik Wennerholm.

Hanne Birk: Varvsstadens själ byggs av återbruket

För Hanne Birk är det självklart att Varvsstaden har blivit en bättre plats genom att den cirkulära visionen har genomsyrat hela planeringsprocessen. Hon instämmer i att det finns ett ekonomiskt värde i att den här unika och historiskt förankrade miljön attraherar människor.

– Varvsstaden har en fantastisk själ och är en fantastisk plats. Där är ju återbruket med och skapar denna identitet och denna själ som man inte får med nytt material, säger Hanne Birk.

Läs fler artiklar om Varvsstaden:

Titta på! Varvsstaden som interaktiv karta