Så arbetar tio av Sveriges kommuner med klimatanpassning

KLIMATANPASSNING Har pandemin påverkat kommunernas arbete med klimatanpassning? Vilka frågor bedöms som mest akuta att jobba med? Hur ser kommunerna på finansiering och vilken hjälp de behöver? Hållbart samhällsbyggande har fått svar på dessa frågor från tio av de kommuner i landet som är bäst på klimatanpassning enligt rankingen.

Så arbetar tio av Sveriges kommuner med klimatanpassning
Efter att ha gjort klimat- och sårbarhetsanalyser jobbar flest av de tillfrågade kommunerna med åtgärder för att hantera nederbörd och skyfall med allt vad det för med sig. Foto: Adobe Stock

2019 gjorde IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring för fjärde året i rad en enkät bland Sveriges kommuner om deras arbete med klimatanpassning.

Hållbart samhällsbyggande kontaktade de kommuner som rankats högst i rapporten och ställde fem frågor om deras nuvarande arbete med klimatanpassning.

Vi fick svar från Göteborgs stad, Västerviks kommun, Danderyds kommun, Karlstads kommun, Växjö kommun, Umeå kommun, Olofströms kommun, Västerås stad, Sundsvalls kommun och Lomma kommun.

Påverkar pandemin och det rådande ekonomiska läget ert arbete med klimatanpassning?

Här svarade majoriteten att deras arbete med klimatanpassning än så länge inte har påverkats av pandemin i någon större utsträckning. Men några kommuner förutspådde att de samhällsekonomiska effekter som den för med sig kan komma att påverka arbetet framöver.

Vad för slags åtgärder arbetar ni med i dagsläget och vad bedömer ni som mest akut?

Efter att ha gjort klimat- och sårbarhetsanalyser jobbar flest av de tillfrågade kommunerna med åtgärder för att hantera nederbörd och skyfall med allt vad det för med sig, som översvämningar och dagvattenhantering. För de kommuner som ligger vid havet eller älvar består det arbetet även av att planera för översvämningsskydd.

Hur finansieras de åtgärder som ni har planerade?

Hittills ha de flesta av kommunernas åtgärder finansierats inom deras befintliga investeringsbudgetar.

Några har även fått investeringsstöd från Naturvårdsverket, Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och EU.

Många av de tillfrågade såg ett behov av finansiellt stöd framöver, främst när det handlade om större åtgärder som översvämningsskydd. Exempelvis bedömer Göteborgs stad framtida kostnader  till flera tiotals miljarder som inte är finansierade i dagsläget. Även flera mindre kommuner påpekade att klimatanpassningsåtgärderna snabbt blir kännbara ekonomiskt för dem.

Vad behöver ni hjälp med i ert klimatanpassningsarbete och varifrån behöver den hjälpen i så fall komma?

Förutom ekonomisk stöd från staten fanns det fler önskemål om hjälp från kommunerna. Om exempelvis ökat samarbete kommuner emellan, tydligare ansvarsfördelning och lagstiftning samt hjälp med utbildning.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser