Fastighetssektorn kommer möta allt fler utmaningar på grund av klimatförändringarna.
De fyra klimatriskerna – det kan du som fastighetsägare göra redan nu
Klimatanpassning
Klimatförändringarna gör att fastighetsbranschen står inför ökade skaderisker på byggnader.
Men det finns en hel del som fastighetsägare kan göra direkt för att minska riskerna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Stigande temperaturer och ökad nederbörd medför risker på exempelvis byggnadsmaterial och översvämningsrelaterade skador. Översvämningarna som drabbade Gävle är ett exempel.
I en rapport från 2021 redogör SGI och MSB för vilka områden i Sverige där riskerna är som störts.
Jessica Lovell, produktansvarig klimatscreening för fastighetsägare på SMHI, pratade om Risker för fastigheter i ett förändrat klimat under Nordbygg.
Kunskap om framtidens klimat
Forskning över bland annat hur växthuseffekten fungerar gör att det är möjligt att säga något om framtidens klimat. Klimatindikationer, som baseras på exempelvis års- eller säsongsvärden, är också ett användbart sätt att beskriva klimatförändringar.
Dessutom har IPCC tagit fram ett antal klimatantaganden, så kallade RPC:er, Representative Concentration Pathways, som syftar till att ge information om framtida klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser atmosfären.
Inget scenario är mer sannolikt än det andra, utan de är underlag för att visa olika utvecklingsvägar.
Fyra riskkategorier
– Hur påverkar de pågående klimatförändringarna fastigheterna? Vi kan dela in det i fyra olika riskkategorier, säger Jessica Lovell.
Det är temperatur, vatten, vind och massa. Med massa avses bland annat ras, skred och erosion.
– Vatten är ofta den som är mest kännbar för fastighetsägare på kort sikt. Starka vindar ändras inte så mycket, men däremot tros stormskadorna ökar på grund av hur vi byggt.
Fakta
De fyra riskkategorierna
Riskkategoriernas påverkan på fastigheter
Temperatur:- Förändrade kyl- och uppvärmningsbehov
- Påverkar materialets livslängd
- Utmanar operativa system
- Mikrobiell tillväxt på fasader
- Ökad risk för angrepp av skadedjur
- Fuktutfällning på kalla ytor av värmen
- Översvämningar i fastigheten
- Risker för elektriska installationer
- Påverkar framkomlighet
- Påverkan på materialets livslängd
- Ökad risk för fukt- och mögelskador
- Stormskador
- Förändrar energianvändning
- Sprickor i grund och fasad
- Ras
- Framkomlighet
Det kan fastighetsägarna göra – redan nu
Hur kan då fastighetsägarna jobbar med klimatriskerna?
– Det här är frågor som blir viktigare och viktigare. Därför ska de tänka långsiktigt. Steg ett är att kartlägga och minska utsläppen från den egna verksamheten.
Nästa steg är att kartlägga och redovisa sina klimatrisker.
– Enligt EU:s taxonomi har fastighetsägare av en viss storlek krav på sig att redovisa sina klimatrisker. Sedan finns det också frivilliga redovisningar som TCFD, Task Force on Climate related Financial Disclosures, säger Jessica Lovell.
Klimatanpassning i flera steg
När fastighetsägaren har kartlagt klimatriskerna är det dags för nästa steg: klimatanpassning. Och där finns det olika typer av åtgärder.
Analyserande: insamling av information, analyserande av data.
Organisatoriska och informativa: som att ha en bra organisation som jobbar med hållbarhetsfrågor och klimatrisker. Till exempel att utse ansvariga som jobbar med frågorna och se till att de, och resten organisationen har rätt kunskap.
Tekniska och ekosystembaserade: handlar om exempelvis dagvattenåtgärder och trädplantering.
Nyproduktion: Projektanvisningar
– Projektanvisningar i det här fallet kan handla om just vad man vill ha för dagvattenlösningar, träd och grönska, säger Jessica Lovell.
SMHI kan stötta fastighetsägare
Hon berättar också att SMHI har flera tjänster inom klimatrisker som screening, stöd i rapportering, kunskapshöjande hos nyckelroller, workshops och åtgärdsförslag för enskilda fastigheter.