Så kan Sverige göra en planerad reträtt
KLIMATANPASSNING Effekterna av klimatförändringen blir ett allt större hot mot strandnära bebyggelse. Men än så länge är Sverige dåligt rustade för hur vi ska hantera framtidens utmaningar. Ett nytt forskningsprojekt har undersökt hur planerad reträtt, det vill säga att människan drar sig tillbaka och vattnet får ta plats, kan användas som klimatanpassningsstrategi.
Än så länge syns effekterna av klimatförändringen i Sverige inte lika tydligt som i andra delar av världen, men översvämningar, stigande hav och erosion kommer att bli ett allt större problem och kräva förberedelse. Det säger Lisa van Well, forskare vid Statens geologiska institut, SGI.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Framför allt i södra delarna av Sverige kommer problemen att börja märkas av alltmer, och bli ett allt större hot mot människor. Därför är det viktigt att vi börjar förbereda oss, säger hon till Miljö & Utveckling.
I ett nytt forskningsprojekt har Statens Geotekniska Institut, SIG, tillsammans med SMHI, Linköpings Universitet och forskningsinstitutet Rise undersökt hur Sverige skulle kunna använda sig av ”planerad reträtt” som klimatanpassningsstrategi.
Planerad reträtt är en slags förebyggande åtgärd som innebär att samhällen anpassar sig till att kust – och strandlinjen förändras och planerar för att flytta byggnader eller anläggningar som byggts för nära vattnet.
– Det behöver inte vara hela bostadsområden, utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning eller liknande. Vissa ställen kommer vi inte kunna bo på i all evighet och då måste vi ha strategier för att flytta på oss. Det räcker inte med att bara bygga vallar och förstärka fastigheter, säger Lisa van Well.
Sverige kan lära sig av andra länder
Strategin används ännu inte i Sverige. Däremot i länder som Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
– I Nya Zeeland har man ett nationellt system för planerat reträtt. Där studerar man ständigt platser där man behöver flytta bebyggelse och involverar även medborgarna i arbetet. Där märker man av klimatförändringarna mycket mer än här, med det är ett exempel som Sverige kan lära sig av, säger Lisa van Well.
Att införa ett system med planerad reträtt i Sverige kommer med många möjligheter, slår forskarna fast. Utöver ökad säkerhet för människor och infrastruktur i riskområden kan det bidra till att återskapa naturvärden som gått förlorade samt skapa nya naturvärden som människor kan dra nytta av, genom exempelvis turism.
Svensk lagstiftning lämpar sig inte för systemet
Men det finns också flera hinder för att införa systemet i Sverige, understryker Lisa van Well.
– Det är mycket i svensk lagstiftning som inte är lämpat för det här systemet, och ansvaret för klimatanpassning är otydligt. Inte minst för kommuner kan det vara jättesvårt, då de även behöver få med sig privata markägare i arbetet. Det finns också en stor kunskapslucka kring vad planerad reträtt är och vilka områden som är mest utsatta. Samtidigt ser vi på lokal och regional nivå att det finns ett intresse för planerad reträtt, vilket talar för att den skulle kunna användas som klimatanpassningsstrategi i framtiden, säger hon.
Resultaten i studien bygger på enkätstudier, intervjuer, litteraturstudier och workshops. Dessa har riktat sig till medborgare, tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering och klimatanpassning på myndigheter, regioner och kommuner och branschorganisationer.
Lisa van Well berättar att de nu arbetar med ett annat forskningsprojekt som studerar så kallad flexmark.
– Det är ett slags mellansteg som man kan använda i ett område innan man flyttar. Men det viktiga är att vi i Sverige börjar planera bättre för klimatförändringens effekter för att det inte ska bli alldeles för kostsamt och drabba människor negativt, säger hon.
