Inga produkter i varukorgen.
Så kan Sveriges motståndskraft vid kriser öka
RESILIENS Hur kommer Sverige att påverkas av klimatförändringar i andra länder och vad har vi för förmåga att hantera olika störningar? Nu presenterar IVL ett antal åtgärdsförslag till dessa frågeställningar i en ny rapport.
Havsnivåhöjningen påverkar hamnar och sjöfart i hela
världen, vilket framförallt förväntas innebära stora kostnader i ombyggnation och skydd. Göteborgs hamn, som är viktig för mycket av Sveriges import är en av dem.
Foto: Adobe Stock
På mötena som IVL anordnade på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning under våren deltog experter och sakkunniga från nationella och regionala myndigheter, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet och privata bolag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det som bedömdes som mest brådskande att hantera var Sveriges beroende av andra länder samt risker som var kopplade till människors förändrade rörelsemönster, som ökad migration och risk för sjukdoms- och smittspridning.
– De mest framträdande riskerna och sårbarheterna som identifierades för Sveriges del handlar om Sveriges beroende till andra länder och förmågan att försörja sig vid olika störningar. Frågor om självförsörjning, kapacitet och beredskap lyftes fram och diskuterades under samtliga workshops, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i en kommentar.
Resiliens från två håll
Som åtgärdsförslag lämnades förutom en förstärkt krisberedskap också ett nytt forum för tvärsektionella samtal och samarbeten kring klimatanpassning. Och en förbättrad redovisning och rapportering kring klimatrelaterade risker.
Experterna föreslog även att en bättre förberedelse för kriser och ökad motståndskraft bör byggas från två håll i Sverige, både uppifrån via myndigheter och nerifrån via till exempel lokalsamhällen.
Större hänsyn till jordbruksfrågor i offentlig planering
Att värdefull jordbruksmark byggs bort i Sverige lyftes också som ett problem för framtidens livsmedelsförsörjning, och att färre bor på landsbygden samtidigt som lantbrukarna minskar.
Ett förslag för att motverka detta är att ge länsstyrelser och kommuner ett ökat ansvar att skydda jordbruksmarken, genom att säkerställa att större hänsyn tas till jordbruksfrågor i den offentliga planeringen. Ett annat förslag var att kommuner bör anställa kommunagronomer, vars uppgift skulle vara att stärka och konsultera i lantbruksärenden ur både lokalt och nationellt perspektiv.
Ladda ner rapporten här
FAKTA
Rapporten lämnar tre övergripande rekommendationer till Nationella expertrådet för klimatanpassning i deras fortsatta arbete:
- Etablera ett forum för tvärsektoriella samtal, samarbeten och utveckling. Det framgår tydligt av de diskussioner som har hållits att det finns ett behov av en plattform eller fler forum för att diskutera strategier och åtgärder för klimatanpassning tvärsektoriellt och mellan samhällsnivåer.
- Förstärk Sveriges beredskap och kapacitet att hantera risker och kriser. Det behövs mer kunskap om hur indirekta effekter från klimatförändringar runt om i världen påverkar Sverige och hur dessa effekter kan komma att påverka varandra. Det behövs också förståelse för hur olika sårbarheter kan påverka, och eventuellt förstärka och förvärra varandra.
- Förbättra redovisning och rapportering av klimatrelaterade risker. Arbetet med att översätta klimatrisker till ekonomiska risker behöver accelereras. Det behövs mer kunskap om hur dessa risker kommer att påverka världsekonomin, enskilda branscher, företag och i förlängningen finanssektorns tillgångar och portföljer.
