Inom området för byggvetenskap arbetar forskare aktivt med att utveckla AI-baserade metoder som inte bara minskar kostnaderna för säkerhetsinspektioner av broar, utan också ökar precisionen.
Så ska broar skyddas med AI-teknik
KLIMATANPASSNING Nedbrutna broar och översvämmade vägar avslöjar de sårbarheter som sommarens regnfall har avtäckt i samhällets infrastruktur. Nu vill forskare vid KTH att AI-teknik ska göra svenska väg- och järnvägsbroar bättre rustade för framtida extremväder.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Att använda digital datainsamling med drönare eller sensorer är en resurs som bör utnyttjas som en beredskapsåtgärd för klimatändringarnas effekter, säger John Leander, som forskar om AI-stödd bildtolkning, i en kommentar.
Enligt Trafikverkets föreskrifter är det obligatoriskt att genomföra inspektioner av samtliga svenska broar vart sjätte år. Om det finns misstankar om skador, intensifieras inspektionerna och utförs ännu oftare, med en takt av vart tredje år eller ännu mer frekvent. För närvarande sker dessa inspektioner manuellt, en praxis som enligt John Leander inte längre är nödvändig.
– Internationellt sett har vi en hög nivå på säkerheten, men jag menar att vi sitter fast i manuella visuella metoder och borde använda mer modern teknik, säger han.
Drönare och sensorer
Inom ramen för programmet Mistra InfraMaint bedriver John Leander forskning kring hur man kan öka tillförlitligheten i bedömningen av broars säkerhet. Ett konkret exempel är användningen av drönare för att samla in bilder, i kombination med maskininlärning för att autonomt upptäcka skador.

Säkerhetsbedömningar kan också genomföras med hjälp av sensorer som är installerade på bron och som samlar in kontinuerlig data.
– Sensorer kan upptäcka skador som är svåra att identifiera för det mänskliga ögat. De kan registrera förändringar mycket tidigare, säger John Leander.
Vidare säger han att sensorer främst kan användas för att undvika nedstängning och utbyte av broar baserat på förväntad livslängd.
– För närvarande tas beslut om rivning ofta med utgångspunkt från teoretiska beräkningar om en bros livslängd, beräkningar som i flera fall har visat sig vara felaktiga, avslutar han.