Så ska elsparkcyklar kunna utvärderas

MIKROMOBILITET Så kallad mikromobilitet, där elsparkcyklar är en välkänd form, borde mätas och utvärderas på ett mer strategiskt sätt. Det menar konsultföretaget Ramboll, som har tagit fram 12 möjliga KPI:er för att mäta hållbarhet hos bland annat elsparkcyklar.

Så ska elsparkcyklar kunna utvärderas
Som mikromobilitet räknas transporter som sker med lätta fordon som elmoped, cykel, elsparkcykel eller vanlig elcykel. Foto: Adobe Stock

Bakgrunden till de KPI:er för mikromobilitet som nu föreslås är en rapport utförd på uppdrag av den amerikanska staden Hoboken. Där utvärderades ett pilotprogram för mikromobilitet. Utvärderingen har sedan utvecklats till en kortfattad rapport som även omfattar förslag på mätetal för att avgöra hur lyckad mikromobiliteten är i en stad, och jämföra detta med andra städer.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Som mikromobilitet räknas transporter som sker med lätta fordon som elmoped, cykel, elsparkcykel eller vanlig elcykel. Typiskt sett delas fordonen och är bara tänkta för kortare persontransporter. Rapporten presenterades av Ian Sacs, Ramboll, vid ett webbinarium.

– Vår viktigaste insikt var att det är viktigt att städer tänker över vad de vill få ut av mikromobilitet, och vad som kan hjälpa dem att bli mer framgångsrika. Det är en bra idé att identifiera några strategiska mål, säger han.

Svårt att få fram rätt data

De mål som rapporten pekar ut är konnektivitet (vilka resor som ersätter bil respektive gång, om medborgarna uppfattar att cyklarna förenklar), klimatpåverkan, ledning (till exempel hur mycket tid stadens medarbetare lägger på mikromobiliteten), kostnader, acceptans, säkerhet, regelefterlevnad (att folk kör enligt trafikreglerna och parkerar rätt), tillgång till data från operatörer, jämlikhet (vem använder tjänsten), ekonomisk utveckling, graden av innovation och slutligen resiliens.

– Vi tog fram de här målen utifrån staden Hoboken i New Jersey, USA. Varje stad behöver sina egna mål, men vi tror att de här är mer eller mindre universella, säger Ian Sacs.

Han säger att det är utmanande att lyckas mäta hur väl målen uppfylls. För städernas del kan det också vara svårt att få ta del av data från elcykelbolagen.

– Basdata är oftast tillgängliga, men de sammanfaller inte alltid med de data man behöver för att se hur väl man uppfyller de strategiska målen, säger Ian Sacs.

Kan finnas mer behov av tjänsterna i förorter

Pekka Stenman, trafikingenjör i Tampere kommun i Finland, deltog också på webbinariet. Tampere har letat aktivt efter olika tjänster för mikromobilitet, och har bland annat en cykeldelningstjänst och två elsparkcykelbolag som är aktiva i staden. Pekka Stenman höll med om att både tillgången på data och hur väl den analyseras har utvecklingspotential.

– Vi uppmuntrar operatörerna att samla och dela data. Vi samlar också en del data själv, men det är mer nice-to-know kunskap. Det handlar om antal resor, antal kunder, total sträcka, antal fordon, sådana saker. Men den informationen är egentligen inte så viktigt för oss när vi ska fatta beslut. Vi skulle behöva information om verkliga utsläpp, som livscykelutsläpp för elsparkcyklar, mer systematisk information om olyckor, och verkliga användarfall som svarar på frågan om vilken typ av resor som görs, och varför elsparkcyklarna används, säger han.

Ett exempel är att det kan vara svårt att styra tjänsterna så att de blir tillgängliga för fler. Kanske behövs de bättre i förorten, där tillgången till lokaltrafik är sämre än i centrum.

–  Jag tror att vi inte är så bra på att använda data, och det gäller nog många städer runt om i världen, säger Pekka Stenman.

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet