Så ska Göteborgs byggsektor bli klimatneutral

Hållbart byggande 75 aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Göteborg har skrivit under en deklaration med 10 konkreta åtagandet med målet att snabba på omställningen till klimatneutralt byggande.

Så ska Göteborgs byggsektor bli klimatneutral
Susan Runsten, processledare på Business Region Göteborg.

Nyligen meddelade Business Region Göteborg att man lyckats samla 75 bygg- och fastighetsaktörer som tillsammans åtar sig att genomföra ett antal konkreta åtgärder för att göra samhällsbyggnadssektorn klimatneutral. Med i samarbetet finns också akademi och politikerna i Göteborgs Stad.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Framförallt hoppas vi att den här plattformen ska skapa bra och stratgisk samverkan. Det finns ett stort behov att i själva ”görandet” träffa varandra, lära av varandra och konkret testa nya saker tillsammans. Det handlar om nya sätt att arbeta, nya material och nya vägar till återbruk, säger Susan Runsten som är processledare på Business Region Göteborg.

    Fakta

    Deklarationen

    75 aktörer bakom Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande har skrivit under en gemensam deklaration som beskriver 10 konkreta åtaganden inom fem nyckelfaktorer.

    Nyckelfaktor 1: Samverkan, ledarskap och kunskap
    Åtagande 1 – Att bjussigt dela med sig av den kunskap och de praktiska erfarenheter som man gör
    Åtagande 2 – Att aktivt använda plattformen för att synliggöra behov så att lösningar kan finnas tillsammans.
    Åtagande 3 –  Att visa ett tydligt och modigt klimatledarskap och ta ansvar för att styra sin verksamhet mot en minskad klimatpåverkan i praktiken, oavsett hur långt man kommit på sin omställningsresa.

    Nyckelfaktor 2: Långsiktiga spelregler som möjliggör investeringar och omställning
    Åtagande 4 – Att tydligt kommunicera sina ambitioner för att minska sin klimatpåverkan och hålla fast vid dessa i det praktiska genomförandet.
    Åtagande 5 – Att använda plattformen för att synliggöra de behov man har och de förutsättningar man behöver, politiska som näringslivsbaserade.

    Nyckelfaktor 3: En utveckling från linjära till cirkulära processer
    Åtagande 6 – Att verka för att man snabbt går från en avfallintensiv bransch till en bransch där allt material ses som en resurs.
    Åtagande 7 – Att verka för att nyttja den redan byggda miljön i så hög grad som möjligt.

    Nyckelfaktor 4: Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror
    Åtagande 8 – Att nyttja förnybara råvaror i processer och de material man använder och skapar.
    Åtagande 9 – Att säkerställa att behov av biobaserade material inte leder till minskad biologisk mångfald och bortfall av ekosystemtjänster.

    Nyckelfaktor 5: Offentlig upphandling som motor för omställning
    Åtagande 10 – Att i ett innovativt samarbetsklimat stärka förutsättningarna för riktigt vass upphandling och effektivt genomförande av klimatneutrala byggprojekt.

    Källa: Business Region Göteborg

    Konkret handlar det mycket om att skapa matchning mellan aktörerna.

    – Det finns många lösningar där ute, på forskningsnivå och hus enskilda företag. De hör lösningarna hittar inte alltid sina användare. Där ska den här plattformen vara en möjliggörare, säger Susan Runsten.

    De aktörer som deltar i programmet ställer sig bakom den nationella klimatfärdplanen där det finns konkreta mål för byggsektorn. Man kan också välja att ställa sig bakom Göteborgs Stads mål som är något tuffare än den nationella färdplanen, både i tid och i utsläppsminskning.

    – Om man har egna klimatmål så ska de ligga minst i nivå med den nationella färdplanen, säger Susan Runsten.

    Viktigt att skala upp

    Flera bedömare har slagit fast att alla befintliga offentliga klimatmål kan nås genom befintlig teknik som redan finns i byggsektorn. Susan Runsten konstaterar också att det redan i dag görs många pilotprojekt och tester som visar detta.

    – Men det har varit svårt för de här aktörerna att skala upp de nya metoderna och integrera dem i kärnverksamheten. Det viktiga nu är att alla nya lösningar, som till exempel återbruk, blir ”business as usual”. Uppskalning är den stora utmaningen just nu.

    Ska verka för långsiktiga spelregler

    I den deklaration som plattformens deltagare skrivit under står det att deltagarna ska verka för att skapa långsiktiga spelregler, ett krav som vanligtvis brukar ställas på politiker. Susan Runsten säger att den skrivelsen är viktig.

    – Det går att skapa långsiktiga spelregler också mellan aktörer och i en geografi som en stad. Ett konkret exempel är initiativet på plattformen som kallas ”Handslaget”.

    I initiativet Handslaget lovar 45 fastighetsägare att de kommer att efterfråga cirkulära lösningar och återbruk i en helt ny skala vid upphandlingar och beställningar. De lovar också att tillgängliggöra återbruksmaterial och produkter som de själva sitter på.

    – När så många, hela Göteborgs stads alla fastighetsägare, säger att de ska skapa en storskalig återbruksmarknad till år 2025 så skapas en tydlig efterfrågan. Det är ett konkret sätt att skapa ett slags långsiktiga spelregler som skickar en tydlig signal till återförsäljare, lagerhållare, byggmaterialstillverkare och transportörer.

    Viktigt med mätning och uppföljning

    Under veckan konstaterades det på Betonginitiativets årliga resultatkonferens att utbudet av klimatanpassad betong i dag är större än efterfrågan. Susan Runsten tror att den vilja hon ser hos aktörerna i Göteborg mycket väl kan leda till en ökad efterfrågan.

    – Det är en typisk sådan sak som plattformens arbete kan leda till. Att aktörerna får mer kunskap och vänjer sig att redan i ett tidigt skede tänka till kring vilken betong som ska användas. Kanske kommer man också på att man behöver använda mindre betong än man trott från början.

    Hur ska plattformens arbete mätas och följas upp?

    – Jag har inte svar på alla ”hur” redan i dag. Men vi ska mäta och följa upp. Det är viktigt att ta reda på hur det går med aktörernas arbete och hur själva plattformen lyckas som möjliggörare. Skapar vi verkligen bra mötesplatser och matchningar mellan behov och lösningar? Helt enkelt ska vi försöka mäta om det verkligen blir mycket ”görande”.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan