Så ska hållbara lösningar bli standard vid stadsutveckling

SAMHÄLLSPLANERING Många pilotprojekt som utvecklar hållbara lösningar inom stadsutveckling når bra resultat, men skalas sällan upp eller sprids. I projektet Hållbarhet blir standard ska man identifiera vilka åtgärder som krävs för att fler projekt ska skalas upp.

Så ska hållbara lösningar bli standard vid stadsutveckling
Foto: Adobe Stock

Ett nytt projekt med namnet Hållbarhet blir standard ska ta fram en analysmetod för att identifiera vilka åtgärder som behövs för att skala upp  lösningar som gett bra resultat utifrån hållbarhetsmålen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det kan handla om allt från energieffektivisering, solcellssatsningar, mobilitetshubbar, cykelskolor och vandrande skolbussar.

Många pilotprojekt drivs av eldsjälar

I projektet ska man även undersöka hur olika typer av samverkan kan bidra till uppskalning och vilken samverkan som behövs för att analysmetoden ska bli ett effektivt verktyg.

– Många pilotprojekt utvecklar hållbara lösningar med stor klimat- och samhällsnytta, men trots det sker uppskalningen lite slumpartat. En orsak kan vara att kommunerna saknar strukturer som fångar upp resultaten när pilotprojektet avslutas, en annan att lösningar som genomförs vid nybyggnad inte överförs och används vid renovering och upprustning, säger Lisa Enarsson på Stockholms stad, som leder projektet.

Hon berättar att Stockholm jobbat med många stora pilotprojekt inom samhällsbyggnadssektorn som givit bra resultat, men att lösningarna ofta inte skalas upp eller sprider sig i tillräcklig omfattning efteråt.

Som exempel nämner hon projekten Hållbara Järva och GrowSmarter.

– För externfinansierade pilotprojekt finns oftast ingen process eller struktur för hur man tar tillvara bra resultat när projektet är avslutat, säger Lisa Enarsson.

Hon påpekar också att många pilotprojekt oftast drivs av en eldsjäl.

–  Det behöver även finnas en eldsjäl när hållbara lösningar som utvecklats i projekten ska skalas upp, det är oftast en jobbig process så då vill vi ge stöd till den eldsjälen med en struktur.

En excelfil med ett frågebatteri

Projektet som finansieras av Vinnova och Viable Cities är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmös stad och Fastighetsägarna Stockholm

Just nu jobbar de för att ta fram en analysmetod i projektet.

– Den består i dagsläget av en excelfil med ett frågebatteri som ska ge guidning om vad som krävs för att en specifik lösning ska kunna skalas upp. Kanske är det ett politiskt beslut som behövs eller att någon person får mandat att jobba vidare med uppskalningen eller kan det vara finansieringen som är oklar?

Projektet pågår till 2023.

– Under det här året kommer vi landa i verktyget och sedan jobba vidare med hur metoden kan se ut för olika städer och kommuner. Vi utvecklar metoden för projekt som rör stadsutveckling, energi- och klimatfrågan, byggnader, utemiljöer och mobilitet men den kommer antagligen även kunna användas inom andra områden.

Läs mer om projektet här

Se Lisa Enarsson berätta om Hållbara Järva här:

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser

Det senaste