Inga produkter i varukorgen.
Så vill byggjättarna reformera miljöbalken
Samhällsplanering
Under onsdagen höll initiativet "Bygg i tid" ett seminarium där flera ledande personer inom byggbranschen samlades. Bland talarna fanns Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket, och Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, som diskuterade frågan om huruvida miljömålen kan förenas med hållbar samhällsbyggnad.
I dag arrangerade initiativet ”Bygg i tid” ett seminarium där diskussionen rörde sig kring hur kommunerna kan balansera planeringen för bostadsförsörjning och hållbar stadsutveckling med hänsyn till strandskydd, riksintressen, miljökvalitetsnormen och artskydd. Seminariet syftade till att utforska hur kommunerna kan tillgodose dessa olika behov samtidigt och uppnå en hållbar och balanserad stadsutveckling.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nancy Mattson är ordförande för initiativet och projektutvecklingschef på JM. Enligt henne hindrar miljöbalken i dess nuvarande form i många fall avvägningar och effektiv stadsplanering.
– I dag tar det i genomsnitt fem år från starten av en planprocess tills det första spadtaget kan tas, vilket leder till en hämning av bostadsbyggandet och påverkar hela samhällsutvecklingen. Vi vill ändra på detta, sade Nancy Mattsson på seminariet.
Företagskonsortiet bestående av Aros Bostad, JM, K-Fastigheter, Riksbyggen och Skanska, samlades förra hösten för att presentera en reformagenda. Totalt innehåller den 16 konkreta förslag som syftar till att förkorta ledtiden för planering och byggprocesser.
Fakta
16 förslag för kortare ledtider i plan- och byggprocesser
- Lagregler om exploateringsavtal: utvecklad vägledning på Boverkets Kunskapsbanken.
- Tillämpning av LOU vid utbyggnad av allmän plats och VA: utvecklad vägledning från Boverket.
- Momshantering vid plangenomförande: regeringsuppdrag om vägledning.
- Avvägningar mellan bostadsförsörjningen och miljöskyddet måste möjliggöras. Miljöbalken kompletteras med tydligare regel att prövningar ska ske utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
- Större möjlighet till dispens från strandskydd vid tätortsutveckling.
- Avvägningsmöjlighet kring nyttan av bostadsbyggande i förhållande till riksintressen.
- Ökad möjlighet att pröva dispens från artskydd vid tätortsutveckling, förenad med villkor om skydds- och kompensationsåtgärder.
- Artskydd i tätortsmiljö: utvecklad vägledning från Boverket och Naturvårdsverket.
- Miljökvalitetsnormer: skyndsam utvärdering av pågående utredning med eventuella tilläggsdirektiv för att underlätta bostadsbyggande.
- Fastighetsbildning: utredning av lagstiftning och organisation.
- Lantmäteriet: översyn av organisation och arbetsformer
- Detaljplanearbete: kompetenshöjande vidareutbildningar
- Bygglov: enhetlig standard för ansökningshandlingar samt kompetenshöjande vidareutbildning.
- Länsstyrelsen: förtydligad instruktion avseende Länsstyrelsens ansvar för bostadsförsörjningen, så att det får avtryck i handläggning och avvägning mot andra intressen.
- Nationellt ärendehanteringssystem för plan- och byggärenden.
- Plankostnader får inte tas ut förrän planen vunnit laga kraft.
Bland annat föreslår initiativet att avvägningar mellan bostadsförsörjningen och miljöskyddet måste möjliggöras. Att det bör införas en regel som tydligare anger att prövningar enligt miljöbalken ska ske utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare föreslår de också att reglerna om strandskydd ska kompletteras med ett särskilt skäl för att kunna bygga inom strandområden, så att en effektiv stadsplanering inte hindras.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren håller med om att dagens plan- och byggprocesser är långsamma och bidrar till ökade kostnader.
– Det föreligger problem inom vårt system på olika plan, vilket jag tror beror på en grundläggande problematik i vår lagstiftning. Planeringslagstiftningen utgår från tanken om att man gemensamt ska planera det mest gynnsamma, med syfte att skydda både individens och samhällets intressen samt främja nationella intressen. Denna målsättning kan ibland kollidera, vilket jag anser är problematiskt. Jag personligen anser att riksintresse och strandskydd är frågor som hör hemma inom planeringsområdet snarare än som miljöfrågor, säger Anders Sjelvgren.
Under seminariet gick Björn Risninger, Naturvårdsverkets generaldirektör, till miljöbalkens försvar. Han menade att det redan finns ett omfattande utrymme för avvägning och planering inom miljöbalken. De mest grundläggande aspekterna kring fysisk riksplanering återfinns enligt Björn Risinger i de inledande kapitlen av miljöbalken. Dessa kapitel behandlar bland annat riksintressen för industriexploatering och avfallshantering.
– Ibland kan det förefalla som om miljöbalken är oförändrad i sin ursprungliga utformning. I själva verket är den dock ett dynamiskt regelverk som ständigt förändras. Detta beror på att vi hela tiden strävar efter att införliva hundratals EU-lagar och -förordningar i systemet, säger Björn Risinger.
Björn Risinger medger att det finns betydande delar av strandskyddet som även Naturvårdsverket upplever som problematiska. Ett exempel är det omfattande skyddet av små vattendrag som endast gäller i hälften av landets län och inte alls i den andra halvan.
