Så vill SKR stärka kommuners medborgardialog
SOCIAL HÅLLBARHET Nu får Sveriges Kommuner och Regioner utökat stöd från regeringen för att hjälpa och stötta kommuner med medborgardialoger i frågor som riskerar att skapa starka motsättningar och polarisering lokalt. Enligt Lena Langlet på SKR är det viktigt att fler går ifrån stormötesformen när komplexa frågor ska avhandlas och får andra verktyg att arbeta med.
Regeringen har beslutat att ge Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
1 400 000 kronor nästa år för att stärka dialogen med invånare i frågor som riskerar att skapa starka motsättningar och polarisering lokalt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fokus ska ligga på trygghetsfrågor, brottsförebyggande arbete, social hållbarhet och integration.
Enligt Lena Langlet, Samordningsansvarig för demokratiområdet på SKR, kommer pengarna att användas till nya utbildningar och nätverksarbeten.
SKR har sedan tidigare arbetat fram ett koncept för utbildning i denna typ av frågor och hittills har de utbildat cirka 700 tjänstepersoner och 325 förtroendevalda i 186 kommuner och 16 regioner.
– Vi startade arbetet redan 2010 och under de senaste åren har vi även fått ekonomiskt stöd från regeringen vilket vi är mycket glada över. Tidigare har vi haft fokus på integrationsfrågan men nu breddas arbetet mot även hållbarhets- och trygghetsfrågor, säger hon.
Sakfrågor, relationer och känslor
Gemensamt för det som SKR klassar som mer komplexa frågor är att de förutom sakfrågan även innefattar relationer och känslor. Som exempelvis renovering av bostadsområden. Där kan det finnas konflikter mellan grupper i samma område om hur man vill ha området ska utvecklas. Då är det enligt Lena Langlet viktigt att man vågar föra en dialog för att komma fram till lösningar som alla kan leva med.
– Ingången till en komplex fråga kan vara väldigt konkret kring en fysisk plats, som exempelvis en nedläggning, förtätning eller uppförande av vindkraftverk. Sedan visar det sig att det inte alltid är just nedläggningen som är problemet utan att man till exempel tycker att bygden utarmas. Här behöver man arbeta djupare tillsammans med medborgarna med både hårdare och mjukare frågor för att hitta lösningar till ett hållbart samhälle, säger Lena Langlet.
Ett av de viktigaste verktygen för att jobba med i medborgardialoger enligt henne är att lära sig göra intervjuer och samla in olika perspektiv.
– Som samtalsledare är det är viktigt att kunna vara neutral och se till att man får in många perspektiv på frågan, även nejrösterna. Perspektiv samlas från både medborgare och från organisationer, politiker och tjänstemän, alltså alla aktörer i samhället som är berörda av frågan. Så att man ser att detta är något man kan lösa tillsammans. Det går inte att sätta alla grupper i samma rum från början, utan man måste börja lyssna på hur varje grupp och individ ser på den komplexa frågan, säger Lena Langlet.
Vad är det vanligaste misstaget många gör i medborgardialoger enligt dig?
– Ett vanligt misstag många gör kring medborgardialoger i komplexa frågor är stormötesformen.
– Vid flyktingsituationen 2016 bjöd många in till stormöten för att informera och berätta. Många av dessa möten blev vad jag brukar kalla mobbmöten med massa spänning och konflikter i rummet som bara ledde till att ännu fler människor blev ännu argare. Med komplexa frågor behöver man arbeta på ett helt annat sätt, i mindre grupper, i mindre samtal och med att skapa relationer. Annars är det bara de arga rösterna som får mest utrymme, avslutar Lena Langlet.
