SMHI: Hårdgjorda ytor skapar värmeöar

Klimat SMHI har under sommaren upptäckt stora temperaturskillnader mellan tätbebyggda områden med stora hårdgjorda ytor och grönområden inom ett och samma temperaturområde. Slutsatserna är enligt forskarna viktiga för alla som arbetar med stadsplanering.

SMHI: Hårdgjorda ytor skapar värmeöar
Värmeön Kopparhusen och den svala ön Folkparken. Båda nära Norrköpings centrum.

Tät bebyggelse kan bli en utmaning i ett varmare klimat. Det visar mätdata som SMHI och Linköpings universitet tagit fram under sommaren där temperaturer och luftfuktighet uppmätts i stadskärnor, i villaområden, naturområden, stadsparker och på landsbygden. Resultaten visar att temperaturerna är påtagligt högre i stadens hårdgjorda ytor och att det i städer bildas så kallade värmeöar som bidrar till att öka temperaturerna ytterligare.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Värmeö identifierad i Norrköping

En av de cirka 50 platser där temperaturerna studerats är Kopparhusen i centrala Norrköping som enligt mätningarna bildar en tydlig urban värmeö i den centrala staden. Mätningarna visade att temperaturen vid Kopparhusen sjönk långsammare på kvällen och nattetid än på landsbygden utanför staden. Skillnaden var ungefär två grader.

– Ur ett forskningsperspektiv hade vi tur att få fyra varma perioder med olika karaktär och längd. Till exempel varierade intensiteten av temperaturen – även på natten – och luftfuktigheten, vilket sammantaget påverkar effekten av värmen, säger Jorge Amorim, forskare och koordinator för projektet på SMHI, i en kommentar.

Folkparken betydligt svalare

Man behövde dock inte åka långt utanför staden för hitta temperaturskillnader mot den identifierade värmeön. Folkparken nära Norrköpings centrum var till exempel under dagtid svalare jämfört med Kopparhusen. Forskarna beskriver parken som en sval ö i centrum av staden.

Den nya kunskapen kan enligt SMHI och Linköpings universitet bli viktig för de som arbetar med stadsplanering. Jorge Amorim säger i en kommentar att mätdatan, i kombination med kunskaper kring interaktion mellan klimatförändring, stadsplanering och klimatanpassningsåtgärder, kan bli mycket användbar för att minska effekten av värmeöar och sänka de negativa hälsoeffekterna av höjda temperaturer i städerna.

Nästa steg i forskningsprojektet är att studera och samla in människors upplevelse av värmen i staden.

– Det här citizen science-bidraget kommer att öka förståelsen av hur vi upplever värmestress ytterligare, säger Jorge Amorim.