– Tvärtemot samhällets mål att minska avfallet visar statistiken från åren 2014 till 2020 att det ökar, säger Lars Viklund, avfallsstatistiker på Naturvårdsverket.
Statistik: Byggverksamhet orsakar störst mängd avfall
Cirkularitet
Mängden avfall ökar, och materialåtervinningen minskar. Det visar statistik från Naturvårdsverket.
Den största boven i dramat är byggverksamheten, som orsakar både störst mängd avfall och har den största ökningen sedan 2014.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Men utvecklingen varierar.
– Utvecklingen mellan 2018 och 2020 är på inget sätt homogen, vi ser att avfallsmängderna i vissa redovisningsgrupper ökar, medan avfallsmängderna i andra redovisningsgrupper minskar, säger Lars Viklund.
Så mycket har avfallet ökat inom byggsektorn
Utvecklingen är skiljer sig dock åt mellan olika branscher. Energiförsörjningssektorn ligger ganska still och har till och med lyckats minska sina avfallsmängder något jämfört med 2014.
Men storboven i dramat, byggverksamheten, orsakar både störst mängd avfall och har den största ökningen. 2014 genererades 8, 9 miljoner ton avfall inom byggverksamheten, och 2020 var motsvarande siffra 14,2 miljoner ton. Ökningen på 5,3 miljoner ton – nära 60 procent – överstiger vida energisektorns minskning med 0,1 miljoner ton under samma period.
Det påverkar statistiken
De två typerna av avfall som bidrar till byggsidans ökning är muddermassor och mineralavfall från bygg och rivning. Naturvårdsverket konstaterar att mängden muddermassor kan variera kraftigt, det beror på vilka projekt som pågår.
Andra avfallsslag som ökat rejält är träavfall från både hushåll och näringsliv, pappers- och pappavfall från pappersindustrin och den grafiska industrin, och oljeavfall från avfallshantering.
Minskad materialåtervinning
Naturvårdsverket tittar även på hur materialåtervinningen utvecklas. Även där finns tecken på att utvecklingen går åt fel håll. Mängden återvunnet material minskade 2020 jämfört med både 2016 och 2018. Endast 22 procent av avfallet materialåtervanns och nära 60 procent behandlades ”genom annan återvinning”, som energiåtervinning. Hela 19 procent ”bortskaffades” vilket innebär till exempel deponering.
”Ytterligare insatser behövs”
Jämfört med 2018 har andelen som ”bortskaffas” ökat och andelen som materialåtervinns minskat.
– Jag är osäker på om gemene man är medveten om att en så stor andel av det svenska avfallet inte materialåtervinns, säger Lars Viklund.
– Statistiken visar tydligt att ytterligare insatser behövs om man vill att materialåtervinningen ska öka och att vi ska komma högre upp i avfallshierarkin.