Statsbudgeten för 2023 presenterad – reformer saknas

Riksbyggen har räknat på investeringsstödets betydelse för de boende.

– Det innebar att vi kunde bygga till lägre hyror än annars och för de boende handlar det om kanske 1500 till 2000 kronors skillnad för en etta eller tvåa. Det är mycket pengar i plånboken varje månad så det gör skillnad för boende som har det tufft, säger Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Svårare få ihop kalkylen för nybygge på mindre orter

Riksbyggen ser också att möjligheterna att bygga utanför de mest attraktiva områdena begränsas i och med att investeringsstödet är borta.

– Vi kunde bygga på fler ställen runt om i landet. Beskedet om investeringsstödet fick vi vid årsskiftet. Nu har det hänt väldigt mycket i ekonomin under innevarande år. Det står i budgeten att regeringen vill öka bostadsbyggandet, men det är mer uttryckt som viljeinriktning, inte i politiska reformer. Det ska bli spännande att se vad man kan ersätta investeringsstödet med, säger Johanna Bjurskog.

Saknar grönt perspektiv i statsbudgeten 2023

När det gäller det kortlivade energieffektiviseringsstödet var det bara någon enstaka Riksbyggenförening som hann ansöka om pengar, och fönstret är fortsatt stängt. Johanna Bjurskog menar att det gröna perspektivet saknas i budgeten.

– Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att jobba med den gröna omställningen. Vi hoppas på ett omtag i den här frågan och skulle gärna se ett bredare tag, med stöd även till andra gröna åtgärder som till exempel ökad biologisk mångfald, klimatanpassningsåtgärder och delningsekonomi.

Svårt bygga i norra Sverige

Fackförbundet Byggnads är kritiska till budgeten, som de menar gör det svårt att hålla tillräckligt hög byggtakt i bland annat norra Sverige.

– Regeringen väljer att ta sin hand från bostadspolitiken. Det är allvarligt. Vi krävde tidigare att investeringsstödet ska återinföras och utvecklas, nu gör man tvärtom. Regeringen upprepar gamla högerregeringars misstag och tror att marknaden ska lösa allt. Historien har visat att det inte fungerar. Det leder till bostadsbrist, skenande priser och långa kötider, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, i ett uttalande.

”Problemet är hur avvecklingen genomförs”

Sveriges Allmännytta är en intresseorganisation för landets allmännyttiga bostadsbolag. Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef, menar att det kommer att byggas färre bostäder när investeringsstödet försvinner.

– Riksdagen beslutade redan i december 2021 att stödet skulle avvecklas, så det var ingen nyhet. Problemet är hur avvecklingen genomförs. Långt ifrån alla bostadsföretag som ansökte i tid kommer att få investeringsstöd. Många planerade och redan upphandlade byggprojekt kommer därför inte att bli av. Regeringen borde i stället se till att alla bostadsföretag som ansökt i tid och uppfyller kraven får investeringsstöd, särskilt som man skriver i propositionen att det är centralt att byggtakten kan upprätthållas för att successivt bygga ikapp det underliggande underskottet av bostäder, säger han.

Han tycker också att det är märkligt att regeringen tar bort stödet för energieffektivisering av flerbostadshus, samtidigt som ett effektiviseringsstöd för småhus införs.

– Staten ska inte gynna eller missgynna någon särskild boendeform.

När det gäller stödet till laddinfrastruktur är han positiv, men pekar på att det behövs EU-beslut för att pengarna ska kunna gå till bostadsföretag.

Många önskemål till regeringen

Jörgen Mark-Nielsen har också en lång önskelista till regeringen.

– Vi håller med om att det behöver det byggas fler bostäder över hela landet, som möter människors behov och efterfrågan och vi har flera förslag på vad regeringen kan genomföra under mandatperioden. Kalkylerna kan förbättras avsevärt genom låg moms på bostadshyra som ger möjlighet att dra av den högre ingående momsen, genom att allmännyttan inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling, genom att ränteavdragsbegräsningarna tas bort för bostadsföretag och genom att typgodkännande av standardiserade hus och byggsystem införs. Samtidigt måste hushållens möjligheter att efterfråga bostäder ökas genom att bostadsbidraget höjs och målgruppen breddas.

Fastighetsägarna vill se mer funktionell bostadsmarknad

Även organisationen Fastighetsägarna har gått igenom budgeten. Organisationen menar att den sociala bostadspolitiken behöver utvecklas, och att det behövs reformer som ger en bättre fungerande bostadsmarknad:

–De mest utsatta nås inte av att det byggs mer, i synnerhet inte småhus och bostadsrätter. Ett rejält grepp behöver tas kring den samlade sociala bostadspolitiken, förutsättningslöst med fokus på vad som löser enskilda hushålls faktiska behov, säger Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna Sverige, i ett uttalande.

Kritik mot skattebefrielse

Fastighetsägarna anser att det behövs långsiktiga lösningar för energieffektivisering av bostäder och lokaler, och är kritisk till att regeringen vill befria fossila bränslen för fjärrvärme från koldioxidskatt.

– Det är djupt beklagligt att regeringen går vidare med att befria fossila bränslen i fjärrvärme från koldioxidskatt. Det är inte efterfrågat och kommer att bryta en lång och positiv utsläppsminskning från lokaler och bostäder. På det området måste energipolitiken stärkas, säger Anders Holmestig.