Stor andel mikroplast i Östersjön från dag- och avloppsvatten

VATTEN En ny kartläggning av sand- och sedimentprover från hela Östersjöregionen visar att den största delen mikroplast kommer från landbaserade urbana källor. Den mest kostnadseffektiva lösningen, förutom att minska spridningen av mikroplaster i samhället, är genom ökad rening av så kallat bräddvatten.

Stor andel mikroplast i Östersjön från dag- och avloppsvatten
Enligt analysen kommer det mesta av mikroplasten i Östersjön från landbaserade urbana källor där avrinningen av dagvatten och renat avloppsvatten står för hela 62 procent. Foto: Adobe Stock

– För det första måste spridningen av mikroplaster i samhället minska, och för det andra måste vi se till att så lite som möjligt når vattenmiljön.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Det säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han har varit med och sammanställt kartläggningar av 190 sand- och sedimentprover från hela Östersjöregionen där närmare 10 000 mikroplastbitar analyserats inom projektet Bonus Micropoll.

    FAKTA

    Mikroplastens ekotoxikologiska effekter

    Inom projektet Bonus Micropoll undersöktes också mikroplastens ekotoxikologiska effekter på ett antal organismer. Inga tillväxthämmande effekter kunde påvisas på plankton och alger. Däremot observerades beteendeförändringar hos bland annat musslor och lungmaskar som utsattes för mikroplast, samt kromosomskador hos havsöringslarver. Detta var dock inte vid för Östersjön idag naturliga koncentrationer av mikroplast, men eftersom plast bryts ner så långsamt kan dessa effektkoncentrationer uppnås i framtiden.Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

    Nära 20 procent av bitarna bestod av industriella pellets, nästan lika mycket av icke-identifierbara plastbitar och därefter fragment från cigarettfimpar. Polypropen och polyeten var de vanligast förekommande polymererna i proverna, plasttyper som är vanliga i exempelvis livsmedelsförpackningar och vattenflaskor.

    90 ton mikroplast ut i Östersjön

    På frågan om hur det ligger till med gummi från bildäck svarar Mikael Olshammar att dessa partiklar främst finns i dikesområden och bottensediment, då de har för hög densitet för att transporteras långt i vatten.

    Enligt analysen kommer det mesta av mikroplasten i Östersjön från landbaserade urbana källor där avrinningen av dagvatten och renat avloppsvatten står för hela 62 procent.

    – Reningsverken runt Östersjön avskiljer cirka 93 procent av mikroplasterna. Det får anses vara en hög reningsgrad, men ändå förs över 90 ton mikroplast ut i Östersjön årligen den här vägen, säger Mikael Olshammar.

    Men det finns också avloppsvatten som inte renas alls eller delvis på grund av exempelvis kapacitetsproblem, tekniska fel eller planerade utsläpp. Så kallat bräddvatten. Det uppskattas utgöra en lika stor källa till mikroplaster i Östersjön som det vatten som genomgår fullständig rening.

    Billigare att minska utsläppen via bräddvatten

    Enligt IVL visar försök på deras testanläggning i Hammarby Sjöstad i Stockholm att det med kostnadseffektiv reningsteknik är möjligt att åstadkomma 90 procent avskiljning av mikroplaster även i detta avloppsvatten. Det krävs en mekanisk rening som kan starta upp snabbt och som kan hantera stora vattenflöden, som exempelvis ett trumfilter.

    – Studien visar att det är billigare att minska utsläppen av mikroplast via bräddvattnet än att installera mer avancerad teknik i reningsverkens huvudström, säger Mikael Olshammar.

    Han fortsätter:

    –  Gummerade ytor och konstgräsplaner breder ut sig i samhället då de är tillgängliga och slitstarka men de sprider också mikroplast så det är viktigt att tänka till där dessa material verkligen behövs, hur de anläggs och sköts och vid behov sätt in skyddsåtgärder så nära källan som möjligt. Som exempelvis granulatkällor i dagvattenbrunnar vid konstgräsplaner och arbeta med våtmarker och dagvattendammar nära större större källor för att minska spridningen av mikroplaster till den naturliga vattenmiljön.

    Läs mer om projektet här

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan