Stor enkät: Så ökar den nya regeringen hållbarheten i byggsektorn

Hållbart byggande Effektivare planprocesser, skärpta hållbarhetskrav, utsläppsbudget och ökad cirkularitet.
Det är bara några exempel på vad miljö- och hållbarhetschefer anser att den kommande regeringen bör genomföra.

Stor enkät: Så ökar den nya regeringen hållbarheten i byggsektorn
Nya byggnader genererar klimatpåverkande utsläpp. Foto: Adobe Stock

Hållbart samhällsbyggande har frågat miljö- och hållbarhetschefer vid några av de största byggbolagen och teknikkonsulterna vad de anser att den kommande regeringen bör göra för att bland annat öka hållbarheten i bygg- och fastighetssektorn.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Så här svarade de (några av svaren är något kortade).

Vilka anser du är de viktigaste åtgärderna för en kommande regering att genomföra för att öka hållbarheten i bygg- och fastighetssektorn?

Andreas Gyllenhammar.

Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef Sweco:
– Utforma en långsiktig politik som gärna håller längre än en mandatperiod. Politiken ska vara i linje med Sveriges internationella åtaganden kring Agenda2030 och klimatmål. Såväl vi på Sweco som våra kunder behöver förutsägbarhet för att kunna bedöma investeringar i hållbarhet. 
 

Elisabet Stadler.

Elisabet Stadler, miljöchef Peab:
– Till exempel tydligare klimat- och miljökrav från offentliga beställare. Offentlig sektor har en viktig roll att spela i fråga om hållbarhet inom bygg- och anläggningssektorn, då offentliga uppdrag utgör en betydande del av marknaden. Vi ser att flera offentliga aktörer går framåt och ligger i framkant, men fler måste haka på. Det handlar inte minst om att de i sina upphandlingar ska ställa tydligare krav inom klimat- och miljöområdet. Uppföljning av kraven är också avgörande.
– Säkerställande av hållbar energiförsörjning, stöd i att skala upp lyckade piloter, krav på miljöinformation från tillverkare och leverantörer och bättre förutsättningar för cirkulärt byggande.

Maria Sandell.

Maria Sandell, hållbarhetschef JM:
– Den första och viktigast åtgärden är att säkerställa att takten på bostadsbyggandet ökar så att bostadsbristen kan byggas bort och flyttkedjor skapas. Planprocesserna måste bli effektivare. Det är viktigt för att skapa hållbara samhällen där alla har möjlighet till en bostad utifrån sin livssituation och där människor möts och trivs. Det behövs en mix av olika upplåtelseformer, som bostadsrättslägenheter, hyresrätter, hus och ägandelägenheter. Att bygga bostäder genererar klimatpåverkande utsläpp, men hela branschen har höga ambitioner och mål om minskad klimatpåverkan och inför succesivt olika åtgärder som sänker klimatpåverkan.
– Politiken ska skapa förutsättningar för branschen, säkerställa att det inte uppstår lagstiftningshinder på vägen och att vägledning och tillsyn av lagstiftningen är likvärdig i hela landet.  Energieffektivisering i såväl befintliga byggnader som i nyproduktion är en viktig och aktuell fråga för den kommande regeringen och någon form av bidrag eller subvention tror vi kommer behövas.

Camilla Mattsson.

Camilla Mattsson, hållbarhetschef WSP:
– Att arbeta vidare med grön finansiering, att kravställa processen och införa åtgärder så att arbetet genomförs och följs upp.
– Att kravställa hållbarhet för byggnader, fastigheter och anläggningar och exempelvis påföra skatt när kraven inte kan uppfyllas. För offentliga byggnader och anläggningar är det minimikrav.
– Att säkerställa att kraven även innefattar viktiga sociala parametrar såsom hälsa och välbefinnande, innemiljö och möjlighet till aktiviteter och möten mellan människor.
– Att se över planprocessen och underlätta för flexibelt nyttjande och anpassningsbarhet samt flexibelt byggande, cirkularitet, att möjliggöra maximerat återbruk. Det som byggs nytt behöver designas för att klara av olika användare, och också enkelt kunna transformeras till annan användning.

Caroline Hill.

Caroline Hill, hållbarhetschef Zengun:
– Öppna upp för större flexibilitet kopplat till detaljplanearbete/markanvisning. Det är inte ovanligt att vi sitter med krav som formulerades för upp mot 10 år sedan, som både är förlegade och låser in oss i förbestämda verktyg/ramavtal/processer och som snarare hämmar hållbarhetsarbetet än gynnar det. Tanken är god, men tidsspannen är alldeles för långa i relation till hur snabbt utvecklingen inom hållbarhet går i näringslivet.
– Involvera rätt aktörer i diskussionen. Näringslivet har kommit väldigt långt och har bra insyn i både problematik och vilka incitament/lagkrav som skulle gynna en acceleration av hållbarhetsutveckliggen inom bygg-och fastighetssektorn.
– Ställ inte krav där det inte finns fungerande strukturer för hantering/uppföljning. Då försvinner både genomslagskraft och trovärdighet snabbt hos de som ombeds bereda omfattande underlag.

Sara Gorton.

Sara Gorton, hållbarhetschef Skanska Sverige:
– Det ska vara enklare och mer lönsamt att göra rätt, och svårare och kosta mer att göra fel. Vi förväntar oss en tydlig klimatpolitisk handlingsplan för hur Sverige ska nå sina klimatmål. Som bransch behöver vi långsiktiga spelregler när det gäller klimatomställningen, vilket kräver breda politiska överenskommelser.
– Det offentliga kan vara en motor genom att ställa tydliga krav på hållbarhet i upphandlingar. Det handlar både om klimatomställningen och om social hållbarhet, där vi kan öka tryggheten och minska klyftorna i samhället. Mer konkret behöver vi också lagstiftning som stödjer cirkulär resursanvändning, som till exempel hantering av massor och avfall, delningsekonomi och klimatomställningen. Tillståndsprocesser behöver gå smidigare och vi vill se att det finns ett helhetsperspektiv i dem, där det finns möjlighet att ta hänsyn till det bästa för samhällets omställning. Tillståndsprocesserna är något som även berör många av leverantörerna till sektorn. 
– Vi ska också komma ihåg vikten av biologisk mångfald och resiliens för både social hållbarhet och klimatanpassning. Det är områden som behöver komma högre upp på dagordningen och stärkas i lagstiftningen. Hållbarhet innefattar för oss även arbetsmiljö, etik, hälsa och säkerhet. Att vi har förutsättningar att kunna konkurrera på sunda villkor är därför ytterligare en betydelsefull del.

Vilka anser du är de viktigaste åtgärderna för en kommande regering att genomföra för att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan?

Andreas Gyllenhammar.

Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef Sweco:
– Det krävs tydlighet kring lagstiftning och styrmedel när det handlar om energi och cirkularitet. Ökade hållbarhetskrav i offentlig upphandling är viktigt för att accelerera klimatomställningen. Jag skulle gärna att se att vi på Sweco och andra tilläts testa innovationsprojekt i liten skala oberoende av gängse lagstiftning (så kallad sandboxing) för att snabbare kunna skala upp hållbara innovationer.

Elisabet Stadler.

Elisabet Stadler, miljöchef Peab:
– Till exempel skärpta lagkrav avseende klimatpåverkan från byggnader. För att driva på utvecklingen mot minskat klimatavtryck från byggnader är det av stor vikt att de gränsvärden som planeras att införas kopplat till klimatdeklaration av byggnader kommer till stånd, helst tidigare än 2027. Vi anser också att det är viktigt att utöka omfattningen till hela livscykeln, det vill säga att även användnings- och slutskede beaktas, för att gynna långsiktigt hållbara beslut. Idag omfattas bara produktskede och byggproduktionsskede i klimatdeklarationen.

Maria Sandell.

Maria Sandell, hållbarhetschef JM:
– Den allra största delen av byggsektorns utsläpp kommer från tillverkningen av de material vi använder. Det behövs rejäla satsningar på forskning- och utveckling av produktionstekniker och material. En aktuell fråga för kommande regering att ta tag i är Cementas tillstånd. Betong står för en stor del av branschens utsläpp men vi kommer behöva betong även i framtiden och då behöver cementindustrin få chans att fortsätta sin utveckling mot fossilfri produktion. En annan viktig del är att säkerställa att det finns tillgång till förnybart drivmedel och el till rimliga kostnader när vi ställer om våra arbetsplatser till att bli fossilfria och eldrivna. Även inom det området behövs stöd för att stimulera inhemsk produktion baserat på till exempel raps. Den kommande regeringen behöver aktualisera diskussionen om vad den svenska skogen ska användas till, när hela näringslivet ställer om till fossilfrihet. Byggbranschen utvecklar sitt träbyggande, som ett alternativ eller komplement till betong och då är det viktigt att veta hur tillgången på trä kommer se ut framgent. Vi vill inte hamna i en situation i framtiden där vi inser att skogen använts på ett oansvarigt sätt.

Camilla Mattsson.

Camilla Mattsson, hållbarhetschef WSP:
– Energisystemet kommer vara avgörande för hur väl vi lyckas i klimatomställningen tillsammans med materialanvändning, och transporter. För att ta nästa steg i omställningen krävs att alla fina initiativ och framtagna modeller för bedömningar och mätning av klimatscenarier följs upp för byggnader och att krav på deklaration införs tillsammans med påföljder.
– Införa utsläppsbudget för att nå Sveriges klimatmål. Sveriges klimatmål behöver generellt skärpas, exempelvis behöver konsumtionsbaserade utsläpp inkluderas. Andra viktiga åtgärder är att minska nybyggnationen genom att använda det som redan byggts smartare, tex genom att möjliggöra delning mellan verksamheter och användare. Skatteregler behöver ses över, till exempel momsregler, så att de möjliggör delning.

Caroline Hill.

Caroline Hill, hållbarhetschef Zengun:
– Ett steg framåt är att skynda på processen kopplat till att sätta gränsnivåer och ökad omfattning för klimatdeklarationslagen. Ytterligare måste det finnas incitament för fastighetsägare att bygga om i stället för att bygga nytt, då det i dagsläget är alldeles för många fastigheter som rivs innan de tjänat sin fulla livslängd. Nyckelord kopplat till denna förflyttning är för mig flexibilitet och cirkuläritet. Underlätta processen för att byta verksamhetstyp inom befintliga byggnader eller skapa incitament för nyttjandet av en viss andel återbruk. Flexibilitet kopplat gestaltningskrav i tidiga skeden skulle också vara gynnsamt, dvs att det även skulle gå att väga in faktorer som kllimatpåverkan/materialursprung i relation till det visuella intrycket på en byggnad.  

Sara Gorton.

Sara Gorton, hållbarhetschef Skanska Sverige:
– Det viktigaste är att regeringen håller tempot uppe i klimatomställningen och inte sänker Sveriges ambitioner. Att vi ligger långt fram är inte bara rätt prioritering för att öka hållbarheten, det stärker även Sveriges konkurrenskraft och näringsliv. Det framgår också av branschernas färdplaner som tagits fram med Fossilfritt Sverige.
– Vi behöver långsiktiga beslut och spelregler när det gäller bränslen och el, skärpta klimatdeklarationer för byggnader och förutsättningar för en cirkulär resurshantering. Elektrifieringen måste gå snabbare och vi behöver tillgång till el till rimliga priser samt att det blir lättare att investera i solceller och vindkraft. Incitament kan behövas för att uppmuntra innovation och nya hållbara lösningar.

Exempel på pågående initiativ/projekt/insatser som vill du ha kvar oförändrad?

Andreas Gyllenhammar.

Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef Sweco:
– Reduktionsplikten har varit viktig som långsiktigt styrmedel för investeringar i förnybar bränsleproduktion. Jag har svårt att se att Sverige kan uppnå samma stora utsläppsminskningar som är planerade med hjälp av reduktionsplikten på andra sätt. Investeringsstöd för solceller och batterier har varit viktiga acceleratorer och bör få vara kvar.

Elisabet Stadler.

Elisabet Stadler, miljöchef Peab:
– Fortsatt stöd till omställning. För att skynda på omställningen mot klimatneutralitet ser vi gärna att de stöd som erbjuds idag, till exempel Klimatklivet och Energisteget, bibehålls eller utökas. Ett område som är angeläget att stötta är elektrifieringen av arbetsmaskiner och tunga transportfordon, liksom utökade järnvägstransporter, för att kunna uppnå utsläppsfria byggarbetsplatser och transporter.

Maria Sandell.

Maria Sandell, hållbarhetschef JM:
– Vi ser att kommuner ställer alltmer hållbarhetskrav i samband med till exempel markanvisningstävlingar mm. Det är en utveckling i positiv riktning eftersom det ställer krav på såväl kommunens tjänstemän och som oss bostadsutvecklare att hela tiden vara ajour med vad som är de mest klimatsmarta lösningarna. På JM svanenmärker vi alla våra projekt och vi tycker att tredjepartscertifieringar fyller en viktig funktion som kvalitetsstämpel på vårt hållbarhetsarbete. Kraven i certifieringarna måste naturligtvis uppdateras i takt med utvecklingen i stort, som till exempel att krav på återbruk nu diskuteras. Vi välkomnar Boverkets beslut att tidigarelägga gränsvärde i klimatdeklarationerna.  

Camilla Mattsson.

Camilla Mattsson, hållbarhetschef WSP:
– Färdplanerna för fossilfrihet till 2045. Näringslivet har tagit sikte på målet och förväntar sig att politiken håller jämna steg. Planerade satsningar i infrastruktur. Vi har många delar i vårt samhälle som behöver rustas upp. Vi lever på gamla meriter och ansträngningar när det gäller VA, el och transporter.

Caroline Hill.

Caroline Hill, hållbarhetschef Zengun:
– Det pågår massor av bra initiativ/insatser kopplat till viktiga hållbarhetsaspekter så som koldioxidreduktion/-kartläggning, elektrifiering och transporter/logistik, men det går lite för långsamt. Näringslivet har kommit lång inom många områden, men arbetets framdrift bromsas ofta av regulatoriska hinder.

 

Sara Gorton.

Sara Gorton, hållbarhetschef Skanska Sverige:
– Näringslivet spelar en stor roll i samhällets omställning och det vill vi göra även framöver. Stöd och samordning för hållbar stadsutveckling ser vi gärna även fortsatt. Det förutsätter lösningar på systemnivå inom områden som energi, transporter, avfall, grönytor, byggnader och social hållbarhet så som trygghet och levande stadsdelar. Detta behöver drivas även av städer med samordning på nationell nivå.
– Investeringsstöd såsom Klimatklivet och Industriklivet är vi positiva till då de har underlättat för företag att investera för klimatomställningen. Det Klimatkollegium som presenterades för några år sedan, med samordning mellan de viktigaste ministrarna, tror vi behöver återupptas då det kan minska risken för målkonflikter och ge stabilitet och tydlighet för näringslivet.

 

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan