Stor klimatvinst om mer byggavfall återvinns

Bygg- och anläggningssektorn står för en stor del av allt avfall som produceras i Sverige och för nästan lika stora utsläpp som Sveriges inrikestransporter efter att import och indirekta effekter inkluderats.

På uppdrag av Återvinningsindustrierna, en branschorganisation för privata återvinningsföretag, har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt hur mycket koldioxid som kan sparas genom att byggsektorn använder återvunna material.

Störst nytta med metaller

För alla undersökta material uppstår det en klimatnytta i form av utsläppsminskning jämfört med att ta fram jungfruliga material.

Störst är klimatnyttan när det gäller metaller.

Fakta

Så långt kan avfallet transporteras

Så här långt kan byggavfall transporteras innan materialåtervinningen övergår från klimatnytta till klimatpåverkan. F = Fraktioner till energiutvinning. M = Fraktioner till materialåtervinning.

Papper F – 800 kilometer.
Träavfall F – 1 100 kilometer.
Gipsavfall M – 1 200 kilometer.
Mineralull M – 1 300 kilometer.
Träavfall M spånskiva – 2 000 kilometer.
Wellpapp M – 6 400 kilometer.
Glas M – 10 000 kilometer.
Hårdplast M – 10 000 kilometer.
Stål M – 27 500 kilometer.
Aluminium M – 98 500 kilometer.

– Materialåtervinning av metaller kräver mindre energi än produktion från jungfruliga råvaror. Om man använder återvunna material sparas stora mängder energi vilket kan minska de totala klimatutsläppen, säger Jurate Miliute-Plepiene som är projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i en kommentar.

Två gånger runt jorden

Enligt rapporten har avfallstransporter generellt en relativt liten klimatpåverkan på de totala utsläppen per ton insamlat material.

Gipsavfall till exempel, som i jämförelse med övriga undersökta fraktioner har lägst klimatnytta per ton insamlat avfall, kan transporteras genom nästan hela Sverige innan materialåtervinningen övergår från klimatnytta till klimatpåverkan.

För aluminium går det att köra materialet mer än två gånger runt jorden innan materialåtervinningen övergår till att bli en klimatpåverkan.