Strandnära bebyggelse – förmån eller riskmiljö?

KLIMATANPASSNING Enligt MSB finns det idag cirka 800 000 människor i Sverige som bor i områden med översvämningsrisk. Myndigheten saknar en djupare analys av klimatkrisens effekter i den omdebatterade Strandskyddsutredningen.

Strandnära bebyggelse – förmån eller riskmiljö?
Foto: Adobe Stock

I slutet av förra året lämnade regerings utredare Catharina Håkansson Boman sin utredning om regleringar i miljöbalken för ett förenklat strandskydd till regeringen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Enligt det nya förslaget ska reglerna om strandskydd i miljöbalken lättas upp för att kunna bygga nära stranden på landsbygden, bland annat genom att det generella strandskyddet vid sjöar mindre än en hektar och vattendrag mindre än två meter breda tas bort. Det ska även finnas möjligheter till generösa undantag samt helt upphävande av strandskyddet i de områden som kommuner själva pekar ut som landsbygd.

Samtidigt ska strandskyddet stärkas i områden med hög exploateringsgrad och i  vattenområden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet.

Strandskyddet bromsar byggande i utsatta lägen

Förslagen har fått en del kritik, både för att strandskyddet luckras upp för mycket och för lite. Hållbart samhällsbyggande har tidigare skrivit om Naturskyddsföreningen som anser att det är ett misstag att bygga mer i riskmiljöer ur klimatanpassningssynpunkt.

– Med strandskydd har vi oexploaterade stränder. De fungerar som en buffertzon på många olika sätt, sade Mia Svedäng, sakkunnig sötvattensfrågor på Naturskyddsföreningen i en intervju.

I sitt remissvar påpekar även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att strandskyddet historiskt sett har bromsat exploateringar i utsatta lägen även om det inte varit ett utskrivet syfte med lagstiftningen.
MSB uppskattar att det idag finns cirka 800 000 människor i Sverige som bor i områden med översvämningsrisk.

Kräver djupare analys

I sitt remissvar är MSB generellt sett positiva till strandskyddet inte ska gälla vid mindre sjöar och vattendrag. Och det förslag som lyfter möjligheten att få dispens från strandskyddet för att utföra klimatanpassningsåtgärder. Men de anser att resonemanget behöver utvecklas ordentligt. De saknar också en djupare analys av klimatkrisens konsekvenser i Strandsskyddsutredningen.

– Beskrivningarna över konsekvenserna för samhällets motståndskraft mot klimatförändringarna är otillfredsställande och kräver djupare analys, skriver myndigheten i sitt remissvar.

Problematiskt bygga vid helt oexploaterade stränder

Även Naturvårdsverket påpekar i sitt remissvar att strandskyddet i sig kan ses som en klimatanpassningsåtgärd eftersom det styr bort bebyggelse från områden med stigande havsnivåer och ras- och skredkänsliga områden.

De riktar samtidigt skarp kritik mot att förslaget riskerar att minska allmänhetens tillgång till stränder och få negativa konsekvenser för biologisk mångfald.

– Naturvårdsverket ser ett behov av vissa lättnader av det generella strandskyddet. I områden med god tillgång till stränder skulle vi kunna ha en något generösare syn på möjligheten till bostadsbebyggelse samt en mer flexibel syn på strandskyddet utifrån lokala förutsättningar, men det behöver genomföras så att strandskyddets syften inte äventyras, skriver Claes Svedlindh, chef naturavdelningen på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Han fortsätter:

– Liggande förslag uppfyller inte det. Vi ser det som särskilt problematiskt att utredningen öppnar för möjligheten att över hela landet bygga enstaka hus vid i dag helt oexploaterade stränder.

Strandskyddsutredningen finns här

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser