Forskarnas slutsatser efter klimatgranskning av 68 nya byggnader

Hållbart byggande Forskare har beräknat klimatpåverkan för 68 nya byggnader i Sverige.
Resultatet ska användas för att utveckla klimatdeklarationerna.

Forskarnas slutsatser efter klimatgranskning av 68 nya byggnader
Forskarna har beräknat klimatpåverkan på 68 byggnader. Foto: Adobe Stock

Från och med 1 januari i år infördes obligatorisk klimatdeklaration för flertalet nya byggnader. Men det är endast ett redovisningskrav för byggskedet, utan angivna gränsvärden. Boverket har dock lagt fram ett förslag om att från 2027 ställa krav på högsta tillåtna klimatpåverkan. Men utan riktlinjer är det svårt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Tove Malmqvist.

– För att kunna sätta gränsvärden behövs ett bättre underlag, och det är det vår forskning har handlat om, säger Tove Malmqvist, docent på avdelningen för hållbarhet, utvärdering och styrning vid KTH.

68 byggnader ingår i studien

Tillsammans med Sara Borgström, gruppchef klimatneutrala byggnader WSP, Johanna Brismark, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad KTH, och Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet har och professor i byggnadsmaterial KTH, hon skrivit studien Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader, på uppdrag av Boverket.

KTH:s studie omfattar 68 verkliga byggnader och referensvärden finns för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor.

Byggnadstyper som det kommer att byggas mycket av

–Byggnadstyperna valdes ut utifrån olika kriterier. Bland annat är det byggnadstyper som det kommer att byggas mycket av framöver och där det går att ställa krav, till exempel vid offentliga upphandlingar, säger Tove Malmqvist.

Kriterier för de granskade byggnaderna har varit bland annat: nyproduktion, ”typiska byggnader”, samt krav på att informationsunderlaget är av hög kvalitet.

Byggherrar och entreprenörer har lämnat informationen, som sedan granskats av forskarna.

Jag tycker att det är intressant att se att det finns så stora variationer i byggnader av samma typ.

”En unik studie för svenska förhållanden”

Klimatdatan som använts i beräkningarna är i huvudsak genomsnittliga värden från Boverkets klimatdatabas.

– Med tanke på att vi använt samma beräkningsmodell i alla byggnader har vi fått en unik studie för svenska förhållanden, säger Tove Malmqvist.

Vilka slutsatser kan ni dra från studien?

– Flera. Jag tycker att det är intressant att se att det finns så stora variationer i byggnader av samma typ. Exempelvis när det kommer till flerbostadshus med betongstomme så är det dubbelt så stor klimatpåverkan per kvadratmeter om man jämför det med mest klimatpåverkan och det med lägst. Att det skiljer så mycket beror bland annat på konstruktionslösningar och den arkitektoniska utformningen. Det positiva är att det visar att det finns en del att jobba med och att det går att minska klimatpåverkan redan idag.

Analysen visade också att de reduktionspotentialer som uppvisades genom att byta de generiska klimatdata som beskriver medelvärdesdata för betong, stål och aluminium till klimatförbättrade alternativ innebar att klimatpåverkan för de enskilda byggnaderna kunde reduceras med mellan 2 procent (min) och 25 procent (max), eller en genomsnittlig minskning med 12 procent.

Småhus ligger lägst

Andra slutsatser är att det inte skiljer sig mycket åt mellan byggnadstyperna skola, kontor och flerbostadshus.

– Att småhus ligger lägre beror på att de nästan uteslutande byggs med trästomme.

Det här med krav på klimatdeklarationer verkar inte riktigt ha gått in hos alla ännu.

Inte dyrare att bygga klimatsmart

Att det skulle vara dyrare att bygga klimatsmart är ingen slutsats som forskarna kan dra efter studien.

– Jag tycker att vår studie tydligt visar att det redan idag går att bygga med någorlunda låg klimatpåverkan utan att det för den skull kostar mer.

Något forskarna också reflekterade över under arbetets gång är att det var svårt att få in data av hög kvalitet.

”Kraven för klimatdeklarationer kommer att bli tufft för en del”

– Jag tror att kraven på klimatdeklaration kommer att bli tufft för en del. Det här med krav på klimatdeklarationer verkar inte riktigt ha gått in hos alla ännu, men det känns ändå som om intresset är stort så förhoppningsvis så går arbetet snabbt nu, säger Tove Malmqvist.

Hoppas att forskningsarbetet främjar innovation

Hon hoppas att forskningsresultatet kan påverka byggbranschen på flera sätt.

– Genom arbetet har byggbranschen ett gediget, kvalitativt och relevant underlag för att identifiera och realisera många olika åtgärder för att man skall kunna bygga för att nå låg klimatpåverkan. Förhoppningen är därför att arbetet kan bidra till innovation och nya initiativ för konkreta klimatåtgärder i byggandet.

Ny studie för att fortsätta granskningen

Forskarna har precis blivit beviljat ett nytt anslag från Energimyndigheten för att bland annat titta närmare på varför klimatpåverkan kan skilja sig så mycket mellan olika byggnader av samma typ som de inte hunnit med i rapporten till Boverket.

Fakta

Några slutsatser

  • Medelvärden för flerbostadshus, kontor och skolor ligger nära varandra medan framför allt småhusens medelvärde ligger betydligt lägre, mer än 50 procent lägre än nämnda byggnadstyper.
  • Generellt sett finns en stor spridning avseende klimatpåverkan mellan olika byggnader inom samma byggnadstyp. I synnerhet förskolor uppvisar en mycket stor spridning där också materialvalen för stomme varierar mycket till skillnad från småhus som har en mycket likartad materialfördelning.
  • Byggnader med mycket trä, relativt sett, uppvisar betydligt lägre klimatpåverkan än byggnader med andra dominerande material i stommen. Det är därför en, men inte den enda förklaringen till spridningen.
  • Modul A1-A3 (produktskedet) står generellt för runt fyra femtedelar av klimatpåverkan för byggskedet (modul A1-A5).
  • Modul A4 (transport till byggplats) och A5 (materialspill samt energianvändning på byggplatsen) står tillsammans för 15-20 procent av beräknad klimatpåverkan.
  • Stommen är den byggdel som generellt står för störst klimatpåverkan, framför allt för byggnadstyperna flerbostadshus och kontor då klimatpåverkan för denna byggdel kan uppgå till 60 procent av byggskedets klimatpåverkan (modul A1-A5).
  • En orsak är att dessa byggnadstyper vanligen har ett större antal våningar än andra byggnadstyper. För hus med få våningar står istället framför allt grunden (husunderbyggnaden) men också andra byggdelar för en högre andel av klimatpåverkan. Detta gäller även byggnader med kategoriseringen trästomme.
  • Betong, stål, armering och metaller står för runt 60 procent av klimatpåverkan, sett som medelvärde för samtliga byggnader i studien.
  • Medelvärdesdata för några av dessa materialtyper (betong, konstruktionsstål och aluminium) ersattes i en analys med klimatförbättrade värden för att analysera konsekvensen av att göra mer klimatförbättrade produktval. Detta minskade andelen klimatpåverkan för dessa produktgrupper något men fortfarande står de för en betydande andel.
  • Analysen visade också att de reduktionspotentialer som uppvisades genom att byta de generiska klimatdata som beskriver medelvärdesdata för betong, stål och aluminium till klimatförbättrade alternativ innebar att klimatpåverkan för de enskilda byggnaderna kunde reduceras med mellan 2 procent (min) och 25 procent (max), eller en genomsnittlig minskning med 12 procent.

Här hittar du mer information:

Uppdraget från Boverket och slutrapporten.

Boverkets utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader.





Hämtar fler artiklar
Till startsidan