Det finns flera miljöfördelar med att stadskärnor förtätas, till exempel kan en förtätning bidra till en effektivare användning av städernas infrastruktur och service. FN rekommenderar 150 invånare per hektar för hållbara och resurseffektiva städer, något som ännu är ganska ovanligt i Sverige.
Tätare städer utmanar luftkvalitén
LUFTKVALITET När städer förtätas och växer ökar även risken för sämre stadsluft. Men genom att bygga så att luftgenomströmningen är god kan halterna av luftföroreningar minska med 40 procent enligt nya undersökningar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Samtidigt kan också en förtätning bli ett dilemma för många kommuner som eftersträvar tätare bebyggelse med levande stadskärnor. Eftersom den också kan försämra luften i städerna, om trafiken ökar och luftgenomströmningen minskar.
– Tätare och högre bebyggelse kan minska ventilationen i gatumiljön. Det gör att luftföroreningar från till exempel trafik inte ventileras ut utan stannar kvar i gaturummet vilket kan ge höga föroreningshalter, säger Jenny Lindén.
Hon är forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. De har nyligen genomfört datorsimuleringar för att se hur bebyggelse påverkar luftgenomströmningen i städer. De valde att titta på ett område i Göteborg, hur stadsbebyggelsen skulle se ut där vid en förtätning och valde ut några representativa scenarion för förtätningen.
Punkthus gav bäst luftkvalitet
Resultatet av studien visade att det finns stora möjligheter att förbättra den urbana luftkvaliteten genom att optimera bebyggelse och växtlighet i stadskärnorna.
– Genom att bygga så att luftgenomströmningen är god kan halter av luftföroreningar från trafik i gaturummet minskas med upp till 40 procent av årsmedelvärdet, berättar Jenny Lindén.
Punkthus, där luften kan strömma fritt mellan husen, gav bäst luftkvalitet i undersökningarna, medan byggnader som stängde in gaturummen gav en betydande försämring.
Undvik träd kring trafikutsatta platser

Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet
Växtlighet är generellt bra för luftkvalitén, men det finns undantagsfall.
– Man ska undvika att placera träd med täckande krona över trafikerade platser eftersom det begränsar ventilationen. Överlag behöver man tänka till kring trafikutsatta platser så att även bebyggelsen planeras med hänsyn till huvudsakliga vindriktningar, så att luften kan strömma genom gaturummen, säger Jenny Lindén.
Hon påpekar att det inte är ovanligt att man vill bygga bort blåsten med höga byggnader eller träd, särskilt i Göteborg där starka vindar från sydväst ofta kräver att invånarna håller lite extra hårt i hatten. Men att det då är viktigt att inte göra det på samma ställe som det finns mycket trafik.
Krävs högre mål än att klara normerna
Och ska miljömålen nås behöver stadsutvecklingen ha höge mål än att precis klara miljökvalitetsnomerna enligt Jenny Lindén.
– Idag är det stort fokus på att miljökvalitetsnormen ska klaras vid planering av nya områden. Om vi ska få långsiktigt hållbara städer där även miljökvalitetsmålet frisk luft klaras, måste luftkvalitetsaspekten ges större utrymme.
– Det gäller speciellt vid planering av nya områden där det finns trafikutsläpp, och särskilt när ett område ska förtätas. Det går att göra mycket med ganska få förändringar men frågan behöver kommer in redan i planeringsperspektivet istället för när man tänkt färdigt.
Läs studien här