Tillfällig saluhall cirkuleras

ARKITEKTUR Efter att ha varit till salu under en längre tid verkar den tillfälliga saluhall som under några år stått på Östermalmstorg i Stockholm nu fått en köpare. Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för tillfällig och återbrukbar arkitektur? Hållbart samhällsbyggande har ställt frågan till Mark Humphreys, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Tillfällig saluhall cirkuleras
Foto: Felix Gerlach

Den tillfälliga saluhallen började användas 2016 när den ordinarie hallen skulle renoveras och stängde den 15 februari 2020.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Nu har fastighetsbolaget Wallenstam tecknat en avsiktsförklaring som ger dem ensamrätt att förhandla med staden om köpet av hallen fram till den 1 februari 2021.

– Det är en fin fastighet och på detta sätt vill vi hjälpa Stockholms stad att hitta en hållbar fortsatt användning av byggnaden. Vi ser olika möjliga användningsområden och platser för en återanvändning av byggnaden. Däremot så kan vi inte idag säga var och hur den kommer nyttjas fortsättningsvis, eftersom det också kräver en egen process och ytterst blir en bygglovsfråga, säger Hans Wallenstam, vd Wallenstam i en kommentar.

Modulärt tänk och lätta material

Den tillfälliga, och numera omskrivna saluhallen började egentligen som en endaste liten mening i en stor upphandling för upprustningen och renoveringen av Östermalmshallen i Stockholm. Till renoveringen krävdes en tillfällig lokal dit verksamheten kunde flyttas. Uppdraget gick till Tengbom arkitektkontor.

Hallen består av prefabricerade trämoduler. Den övre delen av byggnaden är utvändigt klädd i semitransparent plast för att öka ljusinsläppet och nederdelen med obehandlade trästavar.

– Vi valde trä, ett förnybart material som är lätt i vikt och för att kunna jobba med prefabricerade moduler. Byggnadens lätta vikt gjorde att vi inte behöver ha så stor grund vilket kräver mindre betong, berättar Mark Humphrey, ansvarig arkitekt på Tengbom arkitektkontor.

Att byggnaden skulle kunna återanvändas var något som växte fram under uppdragets gång men enligt Mark Humphreys är det egentligen inte är så stor skillnad i hur byggnaden skulle ha designats utan krav på återanvändning. Det som har varit viktigt är det modulära tänket, att trästommen är ihopbultad vilket gör den lättare att anpassa till en annan miljö och den lätta vikten, som gör hallen både lättare att demontera och transportera.

Köpare vill kunna göra hallen mindre

Mark Humphreys
Foto: Tengbom

– Den vanligaste frågan från eventuella köpare har varit om den går att göra mindre. Och det går. Samtidigt är det den stora volymen och rymden som lockat idéer, för en mängd alternativa funktioner, säger han.

Det har tagit tid för Stockholm stad att hitta köpare till hallen. Och fastän det historiskt finns exempel på hur man demonterat befintliga hus och byggt upp dem på annan plats, som till exempel de svenska timmerhusen, ser inte Mark Humphreys någon stor trend nu för just den typen av cirkularitet.

– Just nu är inte det här jättestort men det som kommer är att rita byggnader med fler generiska kvaliteter, som lätt kan byta funktion. Om vi tittar idag på vilka byggnader som återanvänds är det byggnader med ganska generösa mått. Och det som rivs är från 60-70 talet med pressade mått i betong, där ser man inte lika mycket möjligheter, säger han.

 

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser