Inga produkter i varukorgen.
Tomas Nyström: Hållbarhet och varsamhet ställs alltmer i skuggan
Tre frågor
Tomas Nyström, arkitekt och ordförande i Svenska Byggnadsvårdsföreningen, är oroad över rovdriften på ändliga resurser och vår oförmåga att ta vara på de befintliga byggda miljöerna.
Foto: Bvf/Stock Adobe
Vad anser du vara de tre viktigaste frågorna inom hållbart samhällsbyggande just nu?
– Vår förmåga att ta vara på de befintliga byggda miljöerna och grönområdena måste förbättras radikalt. Vi har också en ökad konkurrens mellan olika intressen i samhällsbyggandet. Det gäller att få dem att samsas om de knappa resurserna som påtagligt börjar ta slut: råvarorna såsom kalksten, sten, trä och metaller, den goda åkerjorden, de artrika skogarna och ängarna, det rena vattnet, och den värdefulla bebyggelsen som bär vittnesbörd från olika tider men också visar genomförda och beprövade lösningar för städer och byggnader. Den allt snabbare värdeökningen på mark medför än mer stegrade anspråk på avkastning på den byggda och ännu ej byggda miljön, där hållbarhet och varsamhet ställs alltmer i skuggan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fakta
Tomas Nyström
Yrkesroll: Arkitekt SAR/MSA, planarkitekt i kommunal tjänst. Tidigare bland annat stadsarkitekt i Vadstena och planarkitekt i Jönköping och Motala.Engagemang: Styrelseordförande i Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Även ordförande i Sveriges arkitekter Östergötland.Intressen: Byggnader och arkitektur, sång och musik.
Hur jobbar du själv med frågorna som du lyfter?
– Jag jobbar som planarkitekt bland annat med kulturmiljöfrågor och var under några år även stadsarkitekt i Vadstena, som har mycket äldre bebyggelse. Kunskapen om äldre och nyare hus handlar om ett förhållningssätt att låta byggnaderna och trädgårdarna ange spelreglerna för den fortsatta förvaltningen och vården av miljöerna. Men också om att hitta tillbaka till lämpliga material och arbetssätt och utveckla dem för den framtida byggnadsvården.
– Jag är också ordförande för Svenska Byggnadsvårdsföreningen, som erbjuder en plattform för alla som är intresserade av den byggda miljön, allmänheten och de yrkesverksamma inom byggande, planering och kulturmiljövård. Vi anordnar byggnadsvårdsläger och seminarier, samarbetar med likasinnade organisationer inom och utom landet, skriver debattartiklar i tidningar och på nätet, och ger ut tidskriften ”Byggnadskultur”. Vi lägger också mycket tid på att stötta medlemmar i plan- och byggärenden och svara på statliga remisser om ändringar i regelverket om byggande och planering.
Finns det några exempel inom stadsutvecklingen som just nu inspirerar dig extra mycket?
– Det är framför allt initiativ i en del mindre städer och orter där man låter nytillskott inordna sig i en stadsbild, som i Marstrand, Eksjö och Alingsås. Men också i Norrköping där omvandlingen av industriområdena kring Motala ström närmar sig sin fullbordan.
