EU-parlamentets förhandlingar kring EPBD, energiprestandadirektivet för byggbranschen, är på väg in i sitt slutskede. Den 9 februari är det dags för omröstning och diskussionerna har varit många och långa då kommissionens förslag har skapat en dragkamp inom parlamentet. Kampen har främst förts inom parlamentets industriutskott där diskussionerna dragit ut på tiden.
Tvingande förbättringskrav på byggnader närmar sig
Energieffektivisering Dragkampen om EU-kommissionens hårt kritiserade energiprestandadirektiv fortsätter. Den 9 februari är det tänkt att EU-parlamentet ska rösta om sin ståndpunkt. Byggsektorns första tvingande förbättringskrav på befintliga byggnader kommer därmed ett steg närmre en realisering.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Om grundförslaget skulle gå igenom så skulle det påverka fastighetsbranschen mycket. Det här är första gången EU på riktigt ställer krav på byggnader som redan är byggda. Det har man till viss del gjort då det finns vissa krav när man bygger om eller renoverar. Men nu för första gången riktas krav mot fastigheter även om de inte byggs om, säger Rikard Silverfur som är hållbarhetsansvarig på Fastighetsägarna.
Tvingande krav
Det förslag som parlamentet kommer att rösta om är ännu inte offentligt och det har än så länge inte publicerats några läckta dokument från förhandlingarna. Men Rikard Silverfur förutsätter att förslaget kommer att innehålla ett antal årtal där alla byggnader inom vissa segment ska ha nått en viss energieffektivitet.
– Det blir tvingande förbättringskrav som fastighetsbranschen inte haft tidigare.
Oavsett hur det slutgiltiga förslaget blir kommer det enligt Rikard Silverfur att påverka i stort sett alla byggnader i Europa. Han menar att det handlar om att EU precis som Sverige antagit ett antal skarpa klimatmål, men också om att man vill göra Europa mer oberoende av rysk fossilgas.
– För majoriteten av Europas länder är energianvändningen av byggnader intimt förknippad med utsläpp av växthusgaser i och med att de flesta länder värmer sina byggnader med fossilbaserade bränslen. Vi har inte riktigt samma situation i Sverige där vi har en förhållandevis fossilfri energianvändning i fastighetssektorn. Men vi behöver ändå energieffektivisera då EU vill att det ska vara lika över hela linjen.
”För mycket detaljstyrning”
Rikard Silverfur säger att organisationen Fastighetsägarna ställer sig bakom de ambitiösa klimatmålen som EU ställt. Däremot är organisationen inte nöjd med förslaget som det hittills har presenteras.
– Men vår grundinvändning, som vi delar med flera svenska myndigheter och Sveriges regering, är att förslaget är för detaljerat. Kommissionen och delar av parlamentet vill detaljreglera hur man ska nå klimatmålen, inte bara att man ska nå målen. Att kräva att exakta åtgärder ska vara genomförda vid exakta årtal är enligt oss att vara för detaljreglerande. Vi föredrar att det sätts skarpa mål som kräver att man ska göra något, men inte exakt hur man ska göra det.
Fastighetsägarna hoppas nu på att kompromisser i förhandlingarna leder till ett förslag där det ges förslag till hur fastighetsbranschen skulle kunna göra för att nå målen, men samtidigt vara öppna för alternativa lösningar som eventuellt kan vara mer effektiva. Rikard Silverfur jämför med den process som Boverket just nu går igenom när myndigheten ser över sina byggregler.
– Där vill man gå ifrån detaljreglering för att istället gå mer mot funktionsbaserade regelverk. Sen får branschen själva avgöra och visa hur man uppfyller reglerna. Den vägen tycker vi att också EU-kommissionen borde gå. Idag verkar kommissionen arbeta efter en regelstyrningsnorm som inte känns modern.
Bra att förbereda sig redan nu
När förhandlingarna i parlamentet är klara har parlamentet ett ingångsvärde i de slutliga förhandlingarna med kommissionen och ministerrådet, den så kallade trilogen. Även om detaljerna kring de nya reglerna inte är klara så tycker Rikard Silverfur att alla fastighetsägare behöver fundera på och uppdatera sin underhållsplan.
– Det kan vara så att de årtal som direktivet anger inte stämmer överens med den plan man själv har. Då behöver man kanske tidigarelägga eller senarelägga vissa investeringar som man planerat. Eventuellt kan det bli mera bråttom för vissa. Det här har dock kommunicerats under en ganska lång tid, så det bör inte komma som någon överraskning.
EPBD är en del av EU:s så kallade Fit for 55-paket. Sveriges ordförandeskap har meddelat att man har för avsikt att driva igeno alla de kvarstående energi- och klimatförslag som ligger i paketet. Att få igenom EPBD kräver dock att parlamentet kommer överens om sin ståndpunkt, något som är långt ifrån säkert att man lyckas med.