Unga tjejers vision för mer inkluderande stadsplanering

Enligt Kerstin Lagnefeldt, landskapsarkitekt på Botkyrka kommun fick de en väldigt gedigen analys av Fittja centrum från tjejerna.

– De kände sig inte inbjudna. Det fanns inget som lockade dit dem förutom affärer, något som var gratis att göra. Sedan saknas det mötesplatser och bekväma sittbänkar. Det står även mycket killgäng och hänger vilket känns otryggt för dem att gå förbi när det är mörkt. Att hela torget är präglat av busstrafiken som bullrar påverkar också miljön där, säger hon.

Bubblade av idéer

Tjejerna har efter analysarbetet beskrivit hur de skulle vilja att Fittja centrum ska se ut för att bli mer välkomnande, tryggare, snyggare och mer funktionellt.

De har använt Minecraft, 3D-dataprogram och byggt modeller för att visualisera visionen. Till sin hjälp har de haft arkitekter, landskapsarkitekter, planarkitekter, forskare och andra experter.

Resultatet blev ett ljusare och öppnare centrum med mycket plats för aktiviteter och umgänge. Bland annat ville de ha en pool på ett av hustaken, utomhusbio,  plats för konst och belysta gångstråk. Det fanns även förslag på ett växthus i flera våningar med kafé och en radiostation.

– Det fanns så mycket idéer, de bara bubblade ur sig förslag, säger Kerstin Lagnefeldt.

I somras testades en av deras idéer, i form av en aktivitetskub i trä på Fittja torg.

– Den kuben kommer vi att fortsätta utveckla nästa sommar och förhoppningsvis ha en lite längre period. Sedan hoppas vi på medel att tillsammans med centrumägarna titta på belysningen i centrum och på torget under vintern. På sikt är det möjligt att vi kommer äska pengar för mer permamenta åtgärder, säger Kerstin Lagnefeldt.

Svårt att engagera unga vuxna

Den största utmaningen enligt henne för att få till en mer  inkluderande och feministisk stadsplanering är att det överlag är tröga beslutsprocesser i en kommun. Det tar lång tid att implementera även mindre åtgärder. En utmaning är också att övertyga kommunpolitiker om att åtgärder är nödvändiga och få medel för dessa.

Sedan kan unga vuxna vara svåra att engagera i samhällsplanering och stadsutveckling, det är vanligtvis mest äldre herrar som gör sin röst hörda på samråd och i medborgardialoger enligt Kerstin Lagnefeldt.

– Det är en klurig grupp att nå, det gäller att hitta rätt former och ha bra kontakter, säger hon.

I Botkyrka kommun samarbetar tjänstepersoner mycket med områdesutvecklare i de olika stadsdelarna.

– Områdesutvecklarna  kan sitt lokalsamhälle och känner allt och alla. De är superbra när man vill nå människor, så via dem får vi ihop fler olika samhällsgrupper till dialoger. I Urban Girls Movement-projektet har de delaktiga tjejerna arvoderats för att visa att vi tar deras kompetens på allvar. Det kan vara ett sätt att engagera unga medborgare i dialogprocesser även i framtiden, säger Kerstin Lagnefeldt.

Projektet Urban Girls Movement leds av tankesmedjan Global Utmaning och Botkyrka kommun tillsammans med bland annat White arkitekter, Södertörns högskola, Changers Hub och Kungsvåningen som är ägare till Fittja centrum.

Läs projektrapporten här