Urbana samfälligheter kan skynda på den gröna omställningen

Forskning Om boende i ett område får möjlighet förvalta närmiljön, i så kallade urbana samfälligheter, är vinsterna flera: snabbare omställning mot ett fossilfritt samhälle och ökad social hållbarhet.
Det har forskare vid högskolan i Gävle kommit fram till.

Urbana samfälligheter kan skynda på den gröna omställningen
En urban samfällighet i form av en gemensam trädgård i Denver, Colorado. Foto: Steve Adams,Unsplash

Forskarna inom hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle har under flera år tittat närmare på olika typer av urbana samfälligheter i Europa och USA.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

En urban samfällighet kan beskrivas som en grupp människor, boende i närområdet, som tar hand om gemensamma ytor.

Det kan vara allt från skötsel av en hel park, till mindre områden för odling.

Ett sätt att skapa hälsosammare städer

Johan Colding.

– Vi har sett att det sker ett lärande kring natur- och klimatfrågor. När folk påtar i jorden sker ett lärande som inte bara inbegriper huvudet utan också kroppens andra sinnen. Detta stärker i sin tur ett erfarenhetsmässigt lärande om till exempel biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Urbana samfälligheter kan med andra ord få fler människor att bli delaktiga i att skapa grönare och hälsosammare städer. Deltagarna i grupp lär sig av varandra och på så sätt växer också kunnandet och engagemanget, säger Johan Colding, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Bygger också social hållbarhet

Urbana samfälligheter kan spela en viktig roll i omställningen mot ett fossilfritt samhälle.

Exempel på det är inom förnyelsebar energi, där bostadsrättsföreningar går samman om solenergi, och inom den delade ekonomin, som exempelvis coworking spaces, det vill säga delade kontorsytor.

Forskarna har också sett att urbana samfälligheter är viktiga ur en social aspekt.

– Tänk vad ett gemensamt projekt, med kontakter med andra människor, kan göra för att bryta utanförskapet och segregation på riktigt. Det finns flera vinster utöver själva odlandet, säger Johan Colding.

Finns flera exempel i Sverige

Kolonilotter ett exempel på urbana samfälligheter.

– Kolonilotter har en stor betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald, men de är också viktiga för människors rekreation.

Andra typer av urbana samfälligheter finns på flera platser i Sverige, som Trädgård på spåret vid Skanstull i Stockholm och Augustendal i Malmö. Forskarnas uppfattning är att initiativen blir fler, men de anser också att många fler behövs.

”Finns intresse, men ingen arena”

De föreslår därför en helt ny förvaltningsrätt där medborgarna själva får incitament att kunna påverka sin egen närmiljö.

– Det finns ett enormt intresse för att delta, men ingen arena. Vi måste skapa kollektiva arenor som bidrar till omställningen mot fossilfritt. Det ska vi göra tillsammans: forskare, stat, stad, regioner, fastighetsägare och de boende. Men för att det ska bli möjligt måste stat och kommun satsas medel.

Forskningen om urbana samfälligheter fortsätter

Forskarna ska nu gå vidare för att se vad det finns för förutsättningar för att skapa fler urbana samfälligheter.

– Några frågor vi hoppas få svar på är hur man kan genomföra det i större skala i praktiken, vilka som ska vara med och hur det är möjligt att skala upp, säger Johan Colding.

Läs den vetenskapliga artikeln här.

Fakta

Forskningen

  • Forskningen kring Urbana Samfälligheter är knuten till forskningsprogrammet Fairtrans som samfinansieras av Mistra och Formas och där Högskolan i Gävle deltar.
  • Programmet är tänkt att bidra med civilsamhällets erfarenheter och engagemang för att underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning som är förenlig med målen i Parisavtalet och Agenda 2030.
  • Forskarna inom programmet Urban Commons ingår i det strategiska forskningsområdet för hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle.
 





Hämtar fler artiklar
Till startsidan