Vattenstriden bakom Cementakrisen

Miljörätt Cementkrisen bottnar i en strid om Gotlands dricksvatten. Och den typen av konflikter kan bli vanligare framöver, enligt experter.

Vattenstriden bakom Cementakrisen
Cementas produktionsanläggning i Slite. Pressbild: Cementa

Trots att Cementa hade tio år på sig att förbereda sin tillståndsansökan lyckades företaget inte skrapa ihop en miljökonsekvensbeskrivning värd att bedöma, ansåg Mark- och miljööverdomstolen.

Jonas Ebbesson.

Ovanligt att en ansökan avvisas

Bristerna var så pass stora, enligt domstolen, det inte ens gick att pröva målet.

– Det är ovanligt att prövningsmyndigheterna avvisar hela ansökan på grund av brister i underlaget, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms Universitet.

Fakta

Detta har hänt

2011

1 november: Cementas nuvarande 10-åriga tillstånd för att bryta kalk- och märgelsten börjar gälla.

2015

Företaget påbörjar utredningsarbete och samråd inför ny tillståndsansökan.

2017

December: En ansökan till mark- och miljödomstolen lämnas in av Cementa. Företaget vill ha tillstånd att bryta fram till år 2041.

2018

Cementa gör kompletteringar av ansökan.

2019

September: Huvudförhandling i mark- och miljödomstolen.

2020

Januari: Mark- och miljödomstolen beviljar Cementa tillstånd. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län samt ett antal miljöorganisationer och privatpersoner överklagar domen.

Oktober: Huvudförhandling i mark- och miljööverdomstolen.

2021

6 juli: Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om förnyat tillstånd.

10 augusti: Regeringen håller presskonferens om att Cementa ska få åtta extra månader på sig att bryta den volym som ryms inom nuvarande tillstånd.

25 augusti: Högsta domstolen meddelar att Cementa inte får prövningstillstånd för sitt överklagande.

30 augusti: Regeringens förslag om lagändring i miljöbalken för att avhjälpa en akut cementbrist skickas på remissrunda i fyra dagar. Regeringens lagändringar föreslås träda i kraft den 10 oktober 2021.

16 september: Lagrådet tillstyrker inte regeringens förslag i remissen om ändringar i miljöbalken och undantag för Cementa. Det kan strida mot grundlagen och den korta remisstiden kritiseras. Lagrådets jurister befarar också att propositionen kan skada tilltron till det svenska rättssystemet.

21 september: Regeringen meddelar att propositionen om undantag för Cementa att tillfälligt fortsätta kalkbrytningen ska lämnas till riksdagen.

31 oktober: Cementas nuvarande tillstånd för kalkbrytning löper ut.

Cementas utredning sågad

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har i sina överklaganden pekat på en rad felaktigheter i Cementas grundvattenmodellering som utgör basen i miljökonsekvensbeskrivningen.

– Den är inte tillräckligt noggrann för att kunna beskriva effekterna långt ifrån täkten, sammanfattar Åke Mauritzson, handläggare på miljö- och vattenenheten, Länsstyrelsen i Gotlands län.

Dricksvattnet är hotat

Även Naturvårdsverket beskriver oron för att den negativa påverkan på dricksvattentäkten Tingstäde träsk och Natura 2000-området intill kan bli större än Cementas beräkningar visar. Och det finns även inte marginaler i denna känsliga miljö för gissningar, menar myndigheten.

– Om du ska dra slutsater om påverkan på grundvattenberoende ekosystem då måste du ha en modell som är konstruerad och kalibrerad för att kunna användas i det syftet, säger Maria Ed Sundelin, teknisk handläggare på Naturvårdsverket.

”Underskattat behover av lokala mätningar”

Även Sveriges geologiska undersökning (SGU), som varit remissinstans, framför kritik mot för stora osäkerheter i resultaten:

– Cementa har satsat enorma resurser på det underlag de tagit fram, men kanske underskattat behovet av lokala mätningar och träffsäkerhet, säger Mats Wallin, enhetschef för grundvattenfrågor på SGU.

Cementa kan tvingas lägga ner

För Cementa, som producerar 75 procent av all svensk cement, är domstolens besked förödande. Företaget, som kan tvingas stänga anläggningen i Slite redan nästa år, går nu en kamp mot klockan för att på oerhört begränsad tid få fram en bättre ansökan.

Regeringens utlovade respit på åtta månader ska lindra en akut betongkris för byggbranschen i Sverige.

Men den juridiska striden handlar inte om samhällets tillgång på betong utan om vem som har rätt till vattnet på Gotland.

Tuffare vattenkrav utmaning

I dag är vattenfrågorna och klimatförändringar med ökande vattenbrist på agendan på ett annat sätt än när Cementa fick nuvarande tillstånd för tio år sedan.

Tuffare krav på att skydda vattnet och skärpt EU-lagstiftning kan få betydelse i juridiska tvister framöver, enligt flera experter.

– Det har tillkommit ny praxis från EU-domstolen om hur man tillämpar det förändrade regelverket om miljökvalitetsnormer för vatten. Man ser på ett annat sätt på de här riskerna nu än vad man gjorde för tio år sedan, säger Åke Mauritzson.

Frida Eklund, handläggare på länsstyrelsen.

Konflikter om vattnet väntas bli vanligare

Mycket tyder alltså på att strider om våra vattenresurser kommer att bli vanligare framöver.

– Absolut, och särskilt på områden som Gotland där vi har små vattenresurser och många intressenter. Det blir konflikter om vattenresurserna. Det är här inte den enda konflikten med motstående intressen just till den allmänna vattenförsörjningen, men det är den största, säger Frida Eklund, handläggare av grundvatten och dricksvatten vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Cementas öde hänger på ett undantag

Trots att tillståndsprövningen ska handla om Gotlands dricksvatten vilar betongen ändå tungt i samhällets ena vågskålen.

– I vissa situationer kan tillstånd beviljas trots negativa effekter på naturmiljö eller vatten, när viktiga samhällsintressen står på spel. Det kan man nog säga att cementkrisen är, men bedömningen måste ske utifrån de kriterier som uppställs i lagstiftningen, säger Jonas Ebbesson.

Mycket kan också hända på marknaden innan Cementas ny ansökan är inlämnad och en ny domstolsprocess ska avgöras. Då kanske inte ett undantag på sådana grunderna kan medges, menar han.

Är det ens möjligt att bedriva Cementas typ av verksamhet utifrån dagens hårdare miljökrav?

– Nej, det är inte självklart att Cementa beviljas tillstånd vid en ny ansökan, för det uppställs höga skyddskrav för vatten och naturmiljöer. Så det beror på hur miljöriskerna och även samhällsintresset för cement bedöms i den nya prövningen, säger Jonas Ebbesson.

Cementa slår ifrån sig

Hållbart samhällsbyggande sökte vid ett flertal tillfällen Cementa för kommentar.

”Cementas ansökta verksamhet eller själva ansökan möter inte hinder i vattenlagstiftningen”, svarar Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb i ett mejl och ifrågasätter där även domstolens kompetens.

Läs hela domstolens skäl att avvisa ansökan här.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser