Växande intresse för hampakalk

En stor fördel med hampakalk, ett lätt kompositmaterial som görs av en mix av kalk, vatten och den inre kärnan av hampans stjälk, är att det inte bara är ett förnyelsebart byggmaterial utan också ett koldioxidnegativt sådant.

– Det binder mer koldioxid än det producerar. Exakt hur mycket varierar mellan olika projekt, bland annat beroende på transporter och liknande, säger Henning Eliasson.

Lång historia i Sverige

Hampaväxten har en lång historia i Sverige och har använts till bland annat textilier, rep och papper. Men även som drog. Det sistnämnda är orsaken till att den under perioden 1965 – 2003 var förbjuden att odlas i Sverige. Det  är åtminstone delvis också en förklaring till att den är ett relativt ovanligt byggmaterial på våra breddgrader. 

I Frankrike däremot, och till viss del även i Storbritannien, ökar sedan 1990-talet användningen av industrihampa i samband med produktion av små- och flerfamiljshus.

– I en del fall handlar det om höga hus, upp till tio våningar.

Hälsosamt inomhusklimat

Huset på Onsalahalvön, men även det i Stockholm, byggs med hjälp av gjutna prefabricerade element som produceras i Koljern Nordics fabrik i Varberg. Resultatet blir, enligt Henning Eliasson, en monolitiskt gjuten konstruktion med bra termiska egenskaper, fukt- och värmebuffrande, diffusionsöppen och isolerande. 

– Hampakalken är dessutom fritt från gifter, säkert mot röta, brandbeständig och leder till ett hälsosamt inomhusklimat. Det höga PH-värdet gör att varken skadedjur eller mögel trivs. Ventilationsbehovet är väsentligt mindre än i andra hus, vilket leder till mindre energianvändning.

– Även om byggnaderna har stora fönsterpartier behöver de, tack vara hampakalkens egenskaper, dessutom inte kylas med hjälp av AC under varma sommardagar, vilket kommer att bli allt viktigare i takt med att det blir ett varmare klimat.

Hur stabila är de jämfört med exempelvis hus i betong?

– Mycket stabilare. Det blir med tiden en stenhård monolitisk konstruktion.

Varför är det inte fler i Sverige som bygger med hampakalk om det är ett sådant bra material?

– Det har hittills varit lite dyrare än exempelvis betong. Dessutom är byggbranschen en mycket trög bransch. Men i takt med att det börjar ställas allt högre krav på bland annat energianvändning och luftkvalitet tror jag att intresset för hampakalk kommer att öka.

– Bara vårt företag skulle kunna bygga och sälja tio sådana här hus om vi hade haft kapacitet att leverera så många, vilket vi inte har idag. Ökad volym kommer dessutom leda lägre priser.

Även om det går att gjuta och bygga på plats med hampakalk tror Henning Eliasson att fabrikstillverkade prefabricerade element är det som har störst potential.

– Det är dessutom en billigare tillverkningsmetod än mer hantverksmässiga. För att få ner priset behöver vi också ha en inhemsk materialproduktion. Idag importerar vi hampan från Frankrike och kalken från antingen Frankrike eller Spanien. Åtminstone hampan skulle vi kunna odla själva.