Verktyget Cix ger koll på hela cirkulariteten i byggprojekten

– Det är ett väldigt stort intresse för verktyget, och vi får ofta höra att det är positivt att det tar med både arkitektoniska designbegrepp och materialinnehåll, säger Emma Östlund, Ettelva Arkitekter.

Har skapat ett webbaserat verktyg

Cix har sitt ursprung i ett utvecklingsprojekt, där ett standardhus från Riksbyggen teoretiskt analyserades och modifierades för ökad cirkularitet (se faktaruta). Både Ettelva Arkitekter och teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren var involverade, och när projektet var slut enades de båda aktörerna om att skapa ett webbaserat verktyg utifrån resultatet. Tanken är att på ett lättillgängligt sätt dela erfarenheterna från projektet.

– Vi tyckte att det var tråkigt att det blev liggande, och bestämde oss för att finansiera webbutvecklingen, berättar Maria Perzon, hållbarhetsansvarig på Bengt Dahlgren.

Cix ställer vissa krav på användaren

Verktyget kan användas på hela eller delar av en byggnad. Men ställer vissa krav på användaren.

– Vi tycker att det finns vissa baskriterier som man måste uppfylla för att få kalla en byggnad för cirkulär. Man behöver veta vad man har i sin byggnad, man behöver en levande loggbok som uppdateras och att det finns cirkulära drift- och demonteringsinstruktioner, säger Emma Östlund.

Så används Cix

Om det redan finns en byggnad på platsen, ska den materialinventeras, och byggavfallet minimeras. Man ska också ha koll på byggmaterialens tekniska och estetiska livslängder. Men bedömningen är till viss del subjektiv.

– Man bedömer huruvida man har med detta i tankarna i processen enligt skalan ja, till viss del eller nej. Det fungerar på ett liknande sätt för arkitekturen, man bedömer själv anpassningsbarheten i byggnaden. Det handlar mer om en checklista och ett tankesätt för hur man kan jobba, säger Emma Östlund.

Går att jämföra olika byggnader

Verktyget innehåller även en guide för vad som menas med de olika svarsalternativen. Både Maria Perzon och Emma Östlund menar att det är fullt möjligt att jämföra olika byggnader med hjälp av verktyget.

– Man kan också använda det som en del i miljöprogram och hållbarhetsprogram, säger Maria Perzon.

Det går även att mata in klimatdata för de ingående byggmaterialen. Just inmatningsproceduren är något som Ettelva och Bengt Dahlgren vill titta mer på framöver.

– I dagsläget är det lite mer inläggning än vad vi skulle önska, säger Maria Perzon, som hoppas få möjlighet att vidareutveckla verktyget framöver.

Hon poängterar att det inte handlar om en certifiering, utan ett verktyg.

– Vi vill att folk ska se att det finns möjligheter, kunna lyfta fram när man gjort något och få en samlad bild. Kanske sporras man att göra mer skillnad, säger hon.

Emma Östlund håller med.

– Vi hoppas att det här ska leda till att man tar med hela cirkularitetsbegreppet när man pratar cirkularitet på byggnadsnivå. Att man inte bara tittar på andelen återbruk och att demontera delar, utan även på det långsiktiga värdeskapandet. Det tror jag att checklistan verkligen kan ge stöd i.

Hon jobbar nu på att lägga in några innovativa, mindre byggnader som byggs av Lokalförvaltningen i Göteborg i verktyget.

Varför behövs Cix?

– Jag tror att det behövs för att inget annat verktyg eller certifiering tar helhetsgrepp på cirkularitet. Både återvunnet och biobaserat är viktiga nycklar för att kunna bygga bättre i framtiden. Det behövs också därför att vi nu fokuserar väldigt mycket på klimatpåverkan. Men man måste återbruka och tänka på resurserna även i det fall det inte spar klimat, säger Maria Perzon.

– Jag tycker att det är viktigt att visa upp hela paletten av vad man gör, att summera det på ett ställe. Det här är ett tydligt sätt att kommunicera det både internt och externt, säger Emma Östlund.

Här finns verktyget www.hallbarbyggnation.se