Whites hållbarhetschef till regeringens delegation för cirkulär ekonomi

Cirkularitet Regeringen vill öka takten i den gröna omställningen och utser fyra nya ledamöter till delegationen för cirkulär ekonomi.
White arkitekters hållbarhetschef Anna Graaf är en av dem.

Whites hållbarhetschef till regeringens delegation för cirkulär ekonomi
Anna Graaaf, hållbarhetschef på White arkitekter. Foto: Adobe Stock /White arkitekter

Delegationen för cirkulär ekonomi är ett rådgivande organ till regeringen som ska bidra till näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi, identifiera hinder för omställningen och synliggöra näringslivets möjligheter i detta.

– Idag är det ofta billigare att tillverka eller att köpa nytt än att reparera och återvinna. Sverige behöver öka takten i den gröna omställningen genom ekonomiska incitament för näringslivet att satsa på cirkulära lösningar, som till exempel återbruk, återvinning och reparation, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Ledamöter med olika bakgrund

De nya ledamöterna har valts in eftersom de har fokus på de materialströmmar som regeringen prioriterat i strategin för cirkulär ekonomi.

Ledamöternas bakgrund är inom återbruk, forskning, bygg- eller avfallsindustrin och ska därmed kunna komplettera de ledamöter som redan ingår i delegationen.

– Jag är väldigt glad och stolt över att ha fått det här förtroendet. Det ger en stor möjlighet att verkligen kunna påverka Sveriges omställning mot en mer cirkulär ekonomi. Byggsektorn använder stora mängder material och jag tror att mina praktiska erfarenheter från branschen kommer att vara till stor nytta i delegationens arbete, säger Anna Graaf.

”Bidra till en snabbare förflyttning”

Hon berättar att hon fick frågan om hon ville ingå i delegationen, något som hon gärna ville.

– Jag ser verkligen fram emot samarbetet med övriga ledamöter och att tillsammans kunna bidra till en snabbare förflyttning och omställning. Att bättre hushålla med jordens resurser är nödvändigt för att nå klimatmålen och för att minska påverkan på miljön och den biologiska mångfalden, säger hon.

Vad kan du bidra med i delegationen?

– Byggsektorn både använder mycket material och genererar stora mängder avfall, så den spelar en viktig roll i omställningen mot en mer cirkulär ekonomi. Min erfarenhet från branschen, och vad som är nyckelfrågor för en mer cirkulär byggnation, hoppas jag kan ge nya viktiga perspektiv till delegationens arbete.

Vad krävs, anser du, för att cirkulariteten inom bygg ska öka?

– Det behövs många olika typer av åtgärder. I första hand att bättre ta vara på de byggnader och material som redan finns,  genom ombyggnation och återbruk, men också att minska behovet av nya råvaror genom att optimera konstruktioner och minska spill. För att stimulera till återbruk kan det behövas ekonomiska styrmedel, t ex sänkt moms, för såväl produkter som tjänster. Handel med återbruk, lagring och logistik behöver kunna skalas upp på ett mer effektivt sätt. Materialtillverkare kan arbeta mer med upcycling och nya byggmaterial behöver i större mängd bestå av återvunnen råvara. Dessutom behöver det ställas krav vid upphandling och inköp.

Hur jobbar ni på White med de här frågorna?

– Dels arbetar vi med transformation av befintliga miljöer och återbruk. Våra inredningsprojekt utgår alltid från återbruk och det blir allt vanligare även i byggprojekten. Vi kan också bidra till att minska mängden material och spill, genom att materialoptimera konstruktioner, projektera för att kunna demontera, skapa flexibla planlösningar och använda material med återvunnen råvara. Dessutom kan vi skapa arkitektur med god kvalitet som står sig över tid. Målet är att alla projekt inom några år ska projekteras enligt principer för cirkulär arkitektur och att det är återbruk i alla uppdrag.

Har du något bra exempel på projekt där ni jobbat med cirkularitet/återbruk?

–Kvarteret Hugin i Uppsala skulle ursprungligen rivas, men byggs nu istället om med höga ambitioner på återbruk. De innebär både kortare byggtid, sparar pengar och sänker koldioxidavtrycket. Man demonterar och återanvänder det mesta, till exempel dörrar, glaspartier och till och med gipsskivor, säger Anna Graaf.

Fakta

Återbruksprojekt

Fler exempel där White jobbat med återbruk: Corems kontor i Kista: Totalt är 90 procent återbruk (byggmaterial, lös inredning och tekniska installationer). 95 procent av möbler och inredning har återanvänts eller gjorts om. 55 procent av befintliga väggar (gips och glas) har demonterats och flyttats varav 70 procent av materialet har kunnat återbrukas till nya väggar. Nästan alla tekniska installationer har återanvänts. Många produkter med återvunnen råvara, till exempel gardiner, mattor. Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs Sjukhus i  Borås där 75 % av inredningen har återanvänts, trots att kunden först inte trodde att det fanns något att återanvända. Ett annat uppmärksammat inredningsuppdrag är Selma Lagerlöf Center i Göteborg där 92 % av inredningen har återbrukats.

(Se faktarutan för fler exempel.)

Delegationen flyttar över till Naturvårdsverket

Övriga ledamöter som ska ingå i delegationen är Caroline Andermatt, vd för Myrorna; Mattias Lindahl, professor vid Linköpings universitet; och Tony Clark, vd för Avfall Sverige.

Regeringen beslutar också att delegationen för cirkulär ekonomi, som nu finns hos Tillväxtverket, ska bli ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårdsverket. Det sker under hösten 2022.

Syftet med förändringen är att ytterligare stärka arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi genom att samla flera initiativ hos Naturvårdsverket.

Här finns mer information om delegationens arbete.





Hämtar fler artiklar
Till startsidan