Stockholmshem klimatanpassar gården med naturbaserade lösningar – så jobbar de

Delar av dagvattnet hålls samtidigt kvar i växtbäddarna för att kunna användas av växterna under torrare perioder. På så sätt ska samma utemiljö kunna fylla flera funktioner och hantera både stora vattenmängder och perioder med mindre nederbörd.

Arbetet har samtidigt handlat om mer än att bygga nya lösningar. En av lärdomarna från projektet är enligt Anne Heino, teknisk specialist utemiljö hos Stockholmshem, att bevara den grönstruktur som redan finns på platsen.

En mindre del av en ekbacke och en äldre ek har sparats på gården. I den lilla dungen har Stockholmshem också hittat ett rödlistat bi. Anne Heino framhåller att även små grönytor kan ha betydelse, både för biologisk mångfald och för att skapa svalare lokala miljöer.

– En av flera viktiga lärdomar är arbetet med hållbara lösningar är vikten av cirkulära material och naturbaserad lösningar. Det är också viktigt att behålla befintlig grönstruktur så långt det går vid markförändringar, även om ytan är liten, säger hon till Hållbart samhällsbyggande.

Hon pekar särskilt på värdet av stora, befintliga träd. Enligt henne kan de bland annat bidra till att hantera värme, vind och skyfall och samtidigt underlätta etableringen av andra träd.

Utemiljön har också utformats med flera typer av livsmiljöer. Här finns bland annat ängsytor, sand- och stenmiljöer, biotoptak och faunadepåer med återbrukade stockar och stenar.

Återvunnet material i växtbäddarna

Även valet av material har varit en del av arbetet. Växtbäddarna innehåller substrat med bland annat EBC-certifierat biokol och återvunnet grus, tegelkross och krossmaterial.

Stockholmshem har också planterat ett antal träd som ingår i ett forskningsprojekt tillsammans med Linnéuniversitetet och Stångby plantskola. Där undersöks träd som skolas i olika biokolssubstrat, med målet att de snabbare ska kunna etablera sig under de förhållanden som råder på platsen.

En stor del av växterna är dessutom barrotade. Enligt Anne Heino innebär det bland annat mindre emballage och lägre klimatpåverkan.

Hon ser samtidigt fastighetsägarnas beställarroll som ett sätt att öka efterfrågan på nya material och metoder.

– Kommunala bolag kan således hjälpa mindre företag och innovativa lösningar framåt om bara modet finns där.

Nya lösningar kräver kunskap i hela kedjan

Att införa naturbaserade lösningar på kvartersmark har samtidigt inneburit utmaningar. Enligt Anne Heino handlar en av de största om att få med sig alla aktörer från planering och projektering till anläggning och löpande skötsel.

– Detta är ett nytt grönt sätt att arbeta på och det finns en hel oro när man inte känner till eller kan arbeta med de nya produkterna.

Även synen på hur en välskött utemiljö ska se ut kan bli en utmaning. Naturbaserade lösningar kan enligt Anne Heino uppfattas som mer ostädade än traditionellt skötta planteringar. Därför behöver både entreprenörer och boende förstå varför miljöerna ser ut och sköts på ett visst sätt.

Felaktig skötsel riskerar annars att motverka syftet. Anne Heino tar bland annat upp risken för att växter som ska komma upp följande år rensas bort eller att lövblåsning påverkar insekter.

Skötseln måste fungera under lång tid

Förvaltningen blir därmed en central del av klimatanpassningen. Anne Heino framhåller att kunskap behöver finnas kvar även när personal, entreprenörer eller andra förutsättningar förändras under fastighetens livstid. Det kräver enligt henne både utbildning, kontroller och information som hålls uppdaterad.

Naturbaserade lösningar behöver dessutom tid för att utvecklas. Hon uppger att det exempelvis kan ta mellan fem och tio år innan olika arter har hittat till en äng. Behovet av skötsel kan därför förändras från år till år.

– Ekosystemen hjälper oss när vi får svårigheter med klimatförändringarna.

Enligt Anne Heino behöver mer grönska användas för att möta högre temperaturer samtidigt som ytor behöver avsättas för att hantera dagvatten. Hon beskriver bristande kunskap som ett av de största hindren och betonar att kostnaden inte behöver vara den avgörande frågan.

För andra fastighetsägare som vill börja arbeta med naturbaserad klimatanpassning är hennes råd därför att inte försöka göra allt på en gång.

– Våga prova i liten skala och öka ytorna i takt med kunskapen.

Lekotoper, gröna tak och mikroskogar är några av de lösningar hon pekar på. Hon rekommenderar också fastighetsägare att besöka andra projekt och delta i nätverk för att ta del av erfarenheter från lösningar som redan har prövats.

– Klimatanpassning behöver inte vara dyrt. Dock behövs alltid en bra planering och rätt skötsel för att det ska bli hållbart, avslutar hon.