3–30–300-principen har fått stort genomslag i svenska kommuner. Men hur väl stämmer gränsvärdena med forskningen om grönska och hälsa? I ett pågående forskningsprojekt undersöks både det vetenskapliga stödet och hur kommunerna använder det.

I ett bostadsområde i Uppsala testar Uppsalahem ett nytt sätt att renovera äldre kök. Tillsammans med Modexa har bostadsbolaget tagit fram en lösning där så mycket som möjligt av originalköken bevaras. Nu är planen att ta arbetet vidare till fler fastigheter.

Årets finalister i Sweden Green Building Awards har presenterats. Totalt 14 bidrag tävlar om priser i sju kategorier. Bland de nominerade finns flera projekt med fokus på återbruk och minskad klimatpåverkan.

Kommunerna kan få statligt stöd för att förebygga ras, skred och översvämningar. Men innan en ansökan kan skickas in krävs ofta utredningar, projektering och egen finansiering.

En ny svensk standard ska underlätta återbruk av prefabricerade betongelement. Med gemensamma metoder för att bedöma hållfasthet och livslängd ska fler byggprodukter kunna användas på nytt. Standarden väntas bli klar före årsskiftet.

Byggsektorn kan få en viktig roll i utvecklingen av en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Mer trä, biobaserade limmer och ökad återanvändning av byggavfall är några av områden som lyfts av forsknings- och innovationsprogrammet Biosociety.

Tallolja i bindemedlet och eldrivna arbetsmaskiner och transporter. I ett nytt pilotprojekt testas flera lösningar samtidigt för att minska klimatpåverkan från asfaltsläggning.

Boverkets föreslagna klimatgränser för nya byggnader ska börja gälla 2030. I en ny färdplan pekar myndigheten samtidigt ut nästa steg – med betydligt hårdare krav på väg mot 2040.

Elektriska arbetsmaskiner fungerar i allt fler bygg- och anläggningsprojekt. Men för att få dem på plats krävs rätt krav i upphandlingen och planering av laddningen i tid. En ny sammanställning pekar ut vad beställare behöver tänka på.

Sverige tittar ofta mot Danmark för svar på hur städer ska klara skyfall och översvämningar. Där har stora investeringar gjorts i klimatanpassningsåtgärder. Men erfarenheterna visar också hur svårt det blir när ansvar, finansiering och olika intressen ska mötas.

Bygg- och fastighetssektorn behöver bli mer cirkulär, men omställningen går för långsamt. I en ny utvärdering pekar Boverket ut en etablerad ”nybyggnadsnorm” som en av utmaningarna.

SGBC har släppt nya manualversioner för MB Nybyggnad, Ombyggnad och iDrift. Uppdateringarna följer bland annat på Boverkets nya regler och innebär flera förändringar i certifieringssystemets manualer.

Felsortering och dumpade möbler skapade återkommande problem i Rikshems miljöstugor i Östersund. En ombyggnad gav lägre avgifter och förändrade avfallshanteringen för både hyresgäster och personal. Nu delar bolaget med sig av lärdomarna.

Skyddsrum, reservkraft och vattenförsörjning är viktiga delar av bostadssektorns beredskap. Men även enklare åtgärder kan få stor betydelse när en störning blir långvarig. Riksbyggen pekar ut flera områden som fastighetsägare och bostadsrättsföreningar behöver ha koll på.

Kan fasadpaneler av papper klara det svenska klimatet? På HSB Living Lab i Göteborg har ett material av pressat papper testats som kan ge betydligt lägre klimatpåverkan än flera konventionella fasadmaterial.

Restströmmar från massaindustrin kan bli råvara till ett nytt biobaserat trälim. Forskare vid Stockholms universitet ser potential för limmet i flera typer av byggprodukter.

Saint-Gobain Sweden har fått en ny vd. Robert Torstensson tar över ledningen för bolaget och lyfter kundernas hållbarhetsarbete som en viktig fråga framåt.

Ett nytt samarbete gör miljödata för fler byggprodukter tillgängliga direkt i klimatberäkningen. Det ska göra det enklare att jämföra materialval och hitta alternativ med lägre klimatpåverkan.