Inga produkter i varukorgen.
Nya energikrav för byggnader: så vill Boverket nå målen till 2050
EU Boverket har lagt fram nya förslag för hur Sveriges byggnader ska bli mer energieffektiva fram till 2050. Men bakom målen finns avvägningar om tempo, kostnader och hur långt omställningen faktiskt behöver gå.
Foto: Adobe Stock
Boverket har redovisat förslag till mål för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader till år 2050. Förslagen är framtagna som underlag till Sveriges nationella byggnadsrenoveringsplan enligt EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD, som kräver att medlemsstaterna planerar för ett energieffektivt och i huvudsak fossilfritt byggnadsbestånd.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt direktivet ska byggnadsbeståndet som helhet nå nollutsläpp till 2050. EU-kommissionen har i sin vägledning klargjort att detta mål inte innebär att varje enskild byggnad måste vara en nollutsläppsbyggnad. Boverket uppger att myndigheten har utgått från denna tolkning i sitt arbete med att ta fram förslagen.
För lokalbyggnader föreslår Boverket införandet av minimistandarder för energiprestanda, så kallade MEPS. Dessa innebär att de byggnader som har sämst energiprestanda successivt ska åtgärdas. Till 2050 föreslås gränsvärden som omfattar mellan 39 och 57 procent av de sämst presterande byggnaderna, beroende på lokalkategori. Boverket bedömer att detta motsvarar en total minskning av primärenergianvändningen i lokalbyggnadsbeståndet med cirka 15 procent jämfört med 2020.
När det gäller bostadsbyggnader föreslår Boverket en utvecklingsbana som innebär att den genomsnittliga primärenergianvändningen minskar med omkring 10 procent till 2050 jämfört med 2020. Förslaget omfattar både flerbostadshus och småhus. Enligt myndigheten innebär detta en lägre effektiviseringstakt än de nivåer som anges som grundkrav i direktivet för åren 2030 och 2035, vilket möjliggörs av den flexibilitet som ges till medlemsstater med låg andel fossil energi i bostadssektorn.
Boverket beskriver målen som försiktigt satta och anger att de motsvarar vad myndigheten bedömer krävs för att uppfylla direktivets krav. Samtidigt framhåller myndigheten att det är önskvärt att utvecklingen på längre sikt styrs mot en hög andel nollutsläppsbyggnader.
Linda Nyström, projektledare för uppdraget vid Boverket, uppger i en kommentar att myndigheten i sitt arbete har prioriterat att fasa ut återstående användning av fossila bränslen, minska användningen av direktverkande el och genomföra kostnadseffektiva åtgärder. Hon framhåller också att styrmedel bör utformas med ett byggnadsbestånd med nollutsläppsbyggnader som långsiktig inriktning.
I rapporten framgår även att Sverige, jämfört med många andra EU-länder, redan har ett relativt energieffektivt byggnadsbestånd och en låg andel fossil energianvändning. Boverket anger att detta är en viktig förklaring till att myndigheten föreslår en mer gradvis effektiviseringstakt, särskilt för bostadsbyggnader.
Samtidigt lyfter Boverket fram att energieffektivisering i byggnader kan bidra till att frigöra energi i energisystemet. Myndigheten bedömer att detta kan vara betydelsefullt i ett bredare samhällsperspektiv, exempelvis för att möta ett ökat energibehov i andra sektorer.
Energimyndigheten har ett parallellt uppdrag att ta fram förslag på styrmedel och åtgärder för att Sverige ska nå de mål och gränsvärden som följer av direktivet. En delredovisning lämnades i februari 2026 och slutredovisning ska ske senast den 1 oktober samma år. Den nationella byggnadsrenoveringsplanen ska därefter lämnas till EU-kommissionen senast den 31 december 2026.
