Så får du elektrifierade entreprenader att fungera – lärdomarna från flera projekt

För beställare och byggherrar handlar det om att faktiskt efterfråga elektrifierade alternativ, enligt Eva Sunnerstedt. Hon bedömer att möjligheterna i dag är stora, men att tillgången varierar mellan olika typer av maskiner.

– För riktigt stora och kraftiga maskiner kan det sakas alternativ idag. När vi kommer till mindre och mellanstora maskiner finns det god tillgång.

De vanliga typerna av arbetsmaskiner finns numera i elektriska varianter, medan tillgängligheten fortfarande är sämre för vissa specialmaskiner. Tunga masstransporter hör också till de moment som kan vara svårare att elektrifiera, framför allt vid långa körsträckor och hög nyttjandegrad.

Kostnaden högre för maskinen – mindre skillnad för hela projektet
Ett tydligt hinder är fortfarande priset. Enligt intervjustudien är en elektrifierad arbetsmaskin ofta två till tre gånger dyrare att hyra per timme än motsvarande dieselmaskin. För ellastbilar anges kostnadsskillnaden till omkring 20–60 procent.

Sett till hela entreprenaden blir skillnaden däremot betydligt mindre. Rapporten uppskattar entreprenörens totala merkostnad till mellan 5 och 30 procent beroende på projektets storlek och längd. För beställaren motsvarar kostnadsökningen på det totala projektvärdet enligt rapporten ofta bara några procentenheter. Vid Masthuggskajen i Göteborg uppges elektrifieringen av två lastbilar och en arbetsmaskin exempelvis ha motsvarat omkring en procent av den totala projektkostnaden.

Rapportens slutsats är också att det ofta är dyrare att försöka nå de sista procenten mot en helt elektrifierad entreprenad än att elektrifiera de maskiner och arbetsmoment som lämpar sig bäst. Det ligger nära Eva Sunnerstedts råd om att sprida elektrifieringen över fler projekt i stället för att koncentrera den till ett fåtal helelektriska byggarbetsplatser.

– Mitt råd är att börja med tio, tjugo, trettio procent eldrivna maskiner och fordon i alla byggarbetsplatser och får upp lite volym.

Hon menar att en sådan stegvis omställning kan bidra till att elektrifierade maskiner används i större skala.

– Du behöver inte satsa på en helelektrisk byggarbetsplats. Se till att du får in ett visst antal eldrivna maskiner och fordon i flera byggarbetsplatser.

Upphandlingen har blivit mindre komplicerad
Rapporten visar också att formerna för upphandling har förändrats i takt med att marknaden utvecklats. I tidigare projekt har samverkansentreprenader och konkurrenspräglad dialog ofta använts för att hantera osäkerhet kring teknik och maskintillgång. I takt med att erfarenheten ökat används enligt rapporten i större utsträckning traditionella upphandlingar med tydliga krav och konkurrens på pris. Det förekommer även krav på en viss andel elektrifiering eller ett visst antal eldrivna arbetsmaskiner samt olika former av bonus för minskade utsläpp.

Eva Sunnerstedt pekar på beställarens krav som en avgörande faktor.

– Det gäller bara att bestämma sig. För det finns och det fungerar nästan på alla applikationer.

Vanlig byggström räcker i många projekt
För kommuner och andra beställare som vill öka andelen elektrifierade maskiner pekar Eva Sunnerstedt framför allt på behovet av att planera laddningen tidigt. Erfarenheterna från projekten visar enligt henne att många maskiner klarar sig med laddning under natten.

– Erfarenheter hittills visar att det oftast inte behövs någon extra utrustning för laddningen och det är ju ändå bra att konstaterar det tidigt. Eller behöver man ett batterilager eller behöver man någonting annat? Att veta i god tid underlättar.

Rapporten konkretiserar detta. Vanlig byggström med en säkring på 63 ampere kan enligt sammanställningen användas för att nattladda en eller två arbetsmaskiner. Vid 125 ampere finns enligt erfarenheterna kapacitet att nattladda tre till fyra arbetsmaskiner.

I flera av de studerade projekten har batterilager testats, men erfarenheterna från kommunala anläggningsprojekt är att de ofta inte behövs när endast ett mindre antal elektriska maskiner används. Vid Bussens väg i Stockholm sattes exempelvis ett batterilager in eftersom det fanns osäkerhet kring om maskinerna skulle klara arbetsdagen. I praktiken klarade de sig på nattladdning och den använda grävmaskinen kunde enligt rapporten köra upp till två arbetspass.

Förutsättningarna varierar däremot mellan olika platser, framhåller Eva Sunnerstedt.

– Vilken plats är man på? Hur är de lokala förutsättningarna? Kolla vad behövs.

I Stockholms innerstad finns enligt henne ofta goda möjligheter att ladda maskiner under natten eftersom byggarbete ändå begränsas av bland annat buller. På mer avlägsna platser, eller i projekt som arbetar i flera skift, kan större nätanslutning eller batterilager behövas.

– Lokala förutsättningarna på platsen när det gäller energiförsörjning måste men undersöka och utifrån det kan man sedan lösa laddningen på olika sätt.

Rapporten rekommenderar att beställaren undersöker möjligheten till elanslutning redan före upphandlingen och lämnar något längre tid mellan kontraktsskrivning och projektstart. Det ger entreprenören möjlighet att planera maskiner, nätanslutning och laddinfrastruktur innan arbetena drar igång.