Experten: Åtgärderna som förlänger livet på solcellsanläggningen

I projektet CircSolar har Axfoundation, KTH, Svea Solar, El-Kretsen, Stena Recycling och Remondis tagit fram en färdplan för att fler paneler ska användas längre. Den omfattar bland annat bättre underhåll, varsam nedmontering, kvalitetssäkring av begagnade paneler och specialiserad materialåtervinning.

Alison Wren är Head of Residential Hardware på Svea Solar och har representerat företaget i CircSolar. Hennes grundråd till anläggningsägare är att inte se hela solcellsanläggningen som en enda produkt.

– Panelerna är en långsiktig investering. Växelriktaren kommer sannolikt att behöva bytas en eller möjligen två gånger under panelernas livslängd. Det betyder inte att panelerna samtidigt behöver ersättas.

Ställ rätt krav vid inköpet

Förutsättningarna för ett långt liv skapas redan när anläggningen upphandlas. Alison Wren rekommenderar att köparen granskar både produktgarantin, som gäller fel på produkten, och effektgarantin, som anger hur stor del av den ursprungliga effekten panelen ska behålla över tid.

För nya paneler anser hon att köparen bör söka långa produktgarantier, gärna 30–40 år. För växelriktare och eventuella batterier bör garantin enligt henne vara minst 10–15 år. Garantivillkoren behöver samtidigt läsas noggrant. En lång garanti har begränsat värde om tillverkaren eller leverantören inte kan förväntas finnas kvar eller om det är oklart vem som ska hantera ett garantiärende.

Köparen bör också kräva tillgång till ett fungerande övervakningssystem. De flesta tillverkare av växelriktare har en app eller webbportal som visar produktionen och kan varna för fel. En del system ger detaljerade tekniska data, medan andra ger en enklare översikt.
– Kunden behöver ett sätt att själv kontrollera hur anläggningen fungerar. Systemet bör visa hur mycket el som produceras, växelriktarens status och eventuella felkoder, säger Alison Wren.

Även valet av installatör påverkar livslängden. Installationen ska inte bara utföras korrekt. Leverantören behöver också kunna hjälpa till med service, garantiärenden och reservdelar långt efter driftsättningen.

Vid överlämningen bör ägaren få kompletta drift- och skötselanvisningar, tillverkarnas manualer, elscheman och dokumentation över anläggningens utförande. Energimyndigheten rekommenderar att materialet sparas eftersom det behövs för framtida underhåll, felsökning och reparation.

En solcellsanläggning kräver normalt förhållandevis lite underhåll. Det betyder inte att den kan lämnas helt utan tillsyn.

Bevaka energiproduktionen över tid

Alison Wren rekommenderar att ägaren regelbundet tittar på den enklare översikten i övervakningssystemet och några gånger om året kontrollerar mer detaljerade uppgifter och eventuella felkoder. En årlig jämförelse med tidigare års produktion kan visa om någonting har förändrats.

Energiroduktionen varierar naturligt mellan olika år beroende på väder och solinstrålning. En stor och oförklarad minskning kan däremot tyda på att delar av anläggningen inte fungerar. Då bör installatören eller ett serviceföretag kontaktas.

För större anläggningar kan produktionen jämföras med uppmätt solinstrålning. Energimyndigheten rekommenderar att ägare av näringsfastigheter överväger serviceavtal och internetuppkopplad övervakning, gärna tillsammans med en referenssolcell. Det gör det lättare att skilja ett verkligt fel från normal variation i vädret.

Gör en årlig visuell kontroll

Ägaren bör minst en gång om året göra en översiktlig kontroll. Energimyndigheten rekommenderar att den genomförs på våren efter att snön har smält.

Kontrollen kan normalt göras från marken. Ägaren kan leta efter synliga skador, missfärgningar, lösa eller skadade kablar, tecken på fukt och larmindikeringar på växelriktaren. Kablar ska inte ligga mot vassa kanter och det bör inte finnas spår av skav, sprickor eller gnagare.

Växelriktare och batterier behöver god luftcirkulation. Utrustning, färgburkar eller andra föremål bör därför inte placeras ovanpå eller tätt intill dem. För utrustning som står utomhus behöver även växtlighet hållas undan.

Upptäcker ägaren skadade kablar, missfärgningar eller andra avvikelser ska en fackkunnig aktör kontaktas. Solcellsmoduler producerar el när de utsätts för ljus och ska inte beträdas. Förutom fallrisken kan belastningen orsaka mikrosprickor som inte syns från utsidan.

Rengör bara när det behövs

I Sverige behöver solpaneler normalt inte rengöras eftersom regn sköljer bort pollen och annan smuts. Under långa torra perioder kan damm eller fågelspillning däremot bli kvar och påverka produktionen.

Alison Wren rekommenderar i sådana fall försiktig rengöring med vatten med lågt tryck och, om panelerna kan nås säkert, en mjuk borste. Kemikalier bör undvikas. Energimyndigheten varnar även för att hårt vatten kan ge kalkavlagringar och rekommenderar därför rengöring endast när det finns ett verkligt behov.

Ägaren bör inte gå upp på ett tak enbart för att rengöra panelerna. Risken att falla eller skada anläggningen kan vara större än värdet av den extra elproduktionen.

Reparera rätt del

Många fel i en solcellsanläggning kan åtgärdas utan att panelerna byts ut. Problem med kablar, kontaktdon, övervakning och växelriktare kan ofta repareras eller lösas genom att den felaktiga komponenten ersätts.

Själva panelen är svårare att reparera. Om glaset eller baksidan har skadats behöver panelen vanligtvis bytas. Färdplanen pekar därför ut ett behov av nya metoder, riktlinjer och kompetens för reparation och renovering av paneler.

– Bara för att en del av anläggningen behöver repareras betyder det inte att man behöver köpa ett helt nytt system, säger Alison Wren.

Hon jämför med en bergvärmeanläggning. Ett nytt energihål borras inte varje gång värmepumpen behöver bytas. På motsvarande sätt kan panelerna ligga kvar när växelriktaren ersätts.

Byt inte bara för att nya paneler är effektivare

Panelernas effekt minskar gradvis över tid, men minskningen innebär inte att de plötsligt slutar fungera. Enligt Alison Wren anger effektgarantier för nya paneler ofta att de efter 30–40 år fortfarande ska leverera omkring 85–90 procent av sin ursprungliga effekt. De exakta nivåerna varierar mellan produkter.

Samtidigt kommer nya och effektivare paneler ut på marknaden. För en fastighetsägare kan det därför vara lockande att effektuppgradera en äldre anläggning. Alison Wren avråder från att göra det enbart för att nyare teknik har blivit tillgänglig.

– Om anläggningen fortfarande fungerar och panelerna producerar el rekommenderar jag att man behåller den så länge som möjligt.

Ett fullständigt byte kan innebära att paneler, infästningar, kablage och växelriktare ersätts. Det kräver nya material och en ny installation. Situationen blir en annan om taket ändå ska renoveras eller panelerna behöver monteras ned av andra skäl. Om anläggningen då har varit i drift i 25–30 år kan det vara rimligt att samtidigt utreda ett byte.

Beslutet bör alltså samordnas med fastighetens långsiktiga underhållsplan. Om taket inte behöver åtgärdas och anläggningen fungerar är grundrådet att låta panelerna ligga kvar.

Varsam nedmontering avgör möjligheten till återbruk

När paneler ändå måste tas ned spelar hanteringen stor roll. Felaktiga lyft, stapling och transporter kan orsaka skador och mikrosprickor och därmed göra fungerande paneler obrukbara.

CircSolars färdplan föreslår nationella riktlinjer för nedmontering, sortering, tillfällig lagring, emballering och transport. Sådana gemensamma riktlinjer saknas ännu.

Alison Wrens råd är att anlita en kvalificerad solcellsinstallatör, inte en aktör som saknar erfarenhet av att hantera paneler. Om avsikten är att återinstallera, sälja eller på annat sätt använda dem vidare ska det klargöras innan arbetet börjar.

– Panelerna behöver då hanteras som om de vore nya. Möjligheten till återbruk kan gå förlorad redan vid nedmonteringen om de inte behandlas varsamt.

Svårt för ägaren att bedöma begagnade paneler

En bärbar mätare kan visa om en nedmonterad panel fortfarande levererar ström och spänning. Det räcker däremot inte för att säkert bedöma återstående prestanda, säkerhet och livslängd.

I dag saknas ett etablerat svenskt system för testning, certifiering och försäljning av begagnade paneler. Det gör det svårt för en ägare att avgöra om en panel ska återinstalleras, repareras eller materialåtervinnas. Avsaknaden av garantier och kvalitetssäkring bromsar också andrahandsmarknaden.

Den nya färdplanen föreslår därför gemensamma testprotokoll och prestandakriterier för använda, reparerade och renoverade paneler. Den efterlyser även marknadsplatser som kan koppla samman innehavare av fungerande paneler med nya användare.

Paneler som är trasiga och inte kan repareras ska gå till materialåtervinning. En typisk panel består av cirka 67 procent glas, 16 procent aluminium, 11 procent plast och 4 procent kisel. Därutöver finns mindre mängder bland annat silver och koppar.

Paneler hanteras fortfarande ofta tillsammans med annat elektronikavfall, vilket försvårar återvinning av material med hög kvalitet. Specialiserad kapacitet byggs nu upp i Europa. Färdplanens förslag är att Sverige inledningsvis använder den europeiska kapaciteten och bygger upp egen infrastruktur när de svenska volymerna blivit tillräckligt stora.

Checklista: Fem sätt att förlänga anläggningens liv

• Välj paneler med lång produkt- och effektgaranti. Granska även garantierna för växelriktare och batterier och spara all teknisk dokumentation.
• Anlita en etablerad och kompetent installatör som kan hjälpa till med service, reservdelar och garantiärenden under lång tid.
• Följ produktionen och felmeddelandena i anläggningens övervakningssystem. Jämför produktionen mellan åren och utred stora oförklarade förändringar.
• Gör en årlig visuell kontroll och överväg serviceavtal för större anläggningar. Håll området runt växelriktare och batterier fritt så att luftcirkulationen fungerar.
• Byt bara den komponent som är uttjänt. En trasig växelriktare eller ett gammalt batteri innebär normalt inte att fungerande paneler behöver ersättas.