I boken listar författarna och journalistkollegorna Martina Strand Nyhlin och Johanna Åfreds flera goda exempel på återbruk.
Fem goda exempel på återbruk
Cirkulär ekonomi
Återvunna PET-flaskor i ljuddämpande duk, betong från Köpenhamns tunnelbana i golv, återbrukade trapphus och en materialbank med material från rivningsprojekt.
Det är några goda exempel på återbruk hämtade från den nya boken Återbruk av byggmaterial.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fakta
Boken
- Författare: Martina Strand Nyhlin & Johanna Åfreds
- Förlag: Svensk Byggtjänst
- Antal sidor: 250
I Sverige är det bland annat Vasakronan som driver på arbetet med återbruk mycket, menar hon.
– Det som är häftigt med dem är att de är en stor aktör som kan flytta återbrukat material mellan sina olika projekt på ett enkelt sätt.
”Möjligheterna att återbruka är oändliga”
Epic i Malmö, som vann Årets Bygge 2021, är ett annat exempel från boken.
De gjorde en innergård som bland annat har väggpanel av återbrukade fönsterkarmar och människor på gatan kommer nu ofta och knackar på för att få titta på hur det ser ut, berättar de som jobbar i huset.
– Ett av mina personliga favoritprojekt i boken är en återbrukspark som skapades av växter som togs om hand när Handelshögskolan i Göteborg revs. Möjligheterna att återbruka är oändliga, och allt räknas, säger Martina Nyhlin Strand.
Fem goda exempel ur Återbruk av byggmaterial:

1. Epic
Vad: Nybyggnation av kontorshus i Malmö.
Beställare: Skanska Öresund
Entreprenör: Skanska Sverige
Arkitekt: Yellon
Materiallaverantör: Lendager UP
Upcyclat material i ytskikten inomhus. 77 195 återvunna PET-flaskor i ljuddämpande duk bakom träpanelen i atriet. 35 221 meter fönsterramar och bjälkar från rivningsprojekt i träpanelen. 16 ton betong från Köpenhamns tunnelbana i golvet. 7 ton tegel från Epics egen fasad i golvet.
2. Stadskvarteret
Vad: Nybyggnation av flerbostadshus i Helsingborg
Byggherre: Helsinborgshem
Entreprenör: Serneke
Arkitekt: Jaenecke arkitekter
Rivningsentreprenör: Trelle Gräv
Pilotprojekt med återbruk från tre flerfamiljshus från 1968 som Helsingborgshem rivit: betong, stål och tegel. I projektet återbrukades också trappräcken till växtstöd på en fasad till ett p-hus.
3. Vintertullstorget
Vad: Omvandling av kontorshus till bostadshus med 77 lägenheter, Södermalm, Stockholm.
Byggherre: Savana Entreprenad
Totalentreprenör: Savana Entreprenad
Arkitekt: Urban Couture Arkitekter
Återbruk av stomme. Även trapphusen, marmorsten och tidstypiska armaturer sparades och användes.
4. Varvsstaden
Vad: Ny stadsdel i Malmö
Byggherre: Varvsstaden AB (ägs av Fastighets AB Centur som i sin tur ägs 50/50 av Peab resp. Balder) och Peab Bostad som utvecklar bostadsprojekten.
Byggentreprenör: Peab Sverige
Inventerare: Matter by Brix
Den nya stadsdelen Varvsstaden som byggs på sanerad industrimark ska innehålla kontor, hotell, bostäder och andra verksamheter och beräknas vara färdig 2035. En del i strategin var att se om byggnaderna som inte skulle vara kvar och de stora mängderna material som de bestod av som en stor materialtillgång som kan få nytt liv. Lendager group inventerade området för att skapa en översikt över potentialen för återanvändning, återvinning och upcycling av det material som fanns i befintliga byggnader. Arbetet blev till en idékatalog med förslag på hur olika material kunde användas. När rivningen påbörjades sparades det demonterade materialet i en stor hall på området som blev till en fysisk materialbank.
5. Återbruksparken på Medicinareberget

Foto: Nils Petter Nilsson
Vad: Park för återbruk av växter, Göteborg
Byggherre: Akademiska Hus
Markentreprenör: Svensk Markservice
Landskapsarkitekt: Akademiska hus
Gamla Handelshögskolan i Göteborg skulle rivas för att lämna plats för en ny uppgång till Västlänkens nya station i Haga. Inför nedmonteringen av den äldre fastigheten beslutade fastighetsägaren Akademiska Hus att utföra ett projekt för att testa nya sätt för återbruk i projekterings- och byggprocessen. Till det kopplades även en inventering av växtlighet och markmaterial.
Istället för att ta ned växterna och köra dem till en återvinningsstation flyttades en del växter direkt till Medicinareberget och en befintlig park där. Parken har Akademiska Hus valt ut för att den även ska fungera som återbrukspark.
I återbruksparken lever växterna vidare i väntan på att flyttas igen.
Projektet har både lett till stora miljövinster och sänkta omkostnader.
Förutom de ekonomiska fördelarna pekar Akademiska Hus även på vinsten av att direkt få en uppväxt plantering med högt rekreationsvärde för besökare att njuta av.