Öppet verktyg gör social hållbarhet mätbar i stadsutvecklingen

Hur mäter man trygghet, tillhörighet och upplevelsen av en plats – och översätter det till konkreta åtgärder? Den frågan ligger bakom Human City Index, som nu görs fritt tillgängligt för branschen.

– Det är ett index som mäter de faktorer i staden som vi som fastighetsägare faktiskt kan påverka – och som i sin tur har stor betydelse för hur människor upplever en plats. Resultatet av mätningen ger oss konkreta insikter om vad som fungerar och vad som behöver stärkas. De insikterna använder vi som grund för aktivitetsplaner och prioriteringar, så att vi systematiskt kan utveckla och förbättra platsen över tid, säger Elin Rambäck, hållbarhetsspecialist på Atrium Ljungberg.

Kombinerar upplevelse och hårda data

Verktyget bygger på 21 indikatorer inom fem områden: trygghet, tillgänglighet, grönska, platsidentitet och delaktighet. Det som skiljer det från många andra angreppssätt är att det kombinerar två typer av data.

Dels samlas upplevelsedata in via enkäter, där olika målgrupper får beskriva hur de uppfattar en plats. Dels används kvantitativa data om exempelvis besöksflöden, andel aktiva bottenvåningar, grönska och brottsstatistik.

– Var för sig kan de här faktorerna upplevas som spretiga, men när vi sätter dem i relation till varandra framträder en tydlig helhetsbild. Tillsammans visar de vad som faktiskt skapar värde för människor som vistas på platsen, säger Elin Rambäck.

Resultatet poängsätts och används som underlag för prioriteringar. Arbetet följs upp årligen, medan åtgärder genomförs löpande under året.

Från abstrakt till styrbart

En central poäng är att göra social hållbarhet konkret i organisationen.

– Många gånger saknas en tydlig bild av vad social hållbarhet innebär i praktiken. Med indexet blir det tydligt: det handlar om dialoger med hyresgäster, platsaktivering, grönska och hur bottenvåningar används.

Första året är mest resurskrävande eftersom en baslinje måste etableras. Därefter blir arbetet mer löpande, berättar Elin Rambäck.

– Det största arbetet är att komma igång. När strukturen väl sitter finns tydliga riktlinjer för hur man fortsätter.

Svårast att mäta: upplevelsen

Den största metodutmaningen handlar enligt Elin Rambäck om att fånga människors upplevelser.

– Det svåraste är att samla in och tolka upplevelsedata. Resultaten kan variera mellan år beroende på vilka som svarar eller vad som händer i omvärlden. Men det är också där värdet ligger, att förstå varför upplevelsen förändras.

Just därför ingår färdiga enkätfrågor i det öppna materialet, för att sänka tröskeln för andra aktörer.

Leder till konkreta åtgärder

Indexet används redan i bolagets områden och har lett till konkreta förändringar. I området Mobilia i Malmö visade mätningar att området uppfattades som attraktivt, men främst av en äldre målgrupp. Det ledde till riktade satsningar på aktiviteter för barn och familjer, bland annat sommaraktiviteter.

I samma område pekade indexet på låg andel grönska. Det har lett till planerade investeringar för att öka grönstrukturen, med målet att förbättra både upplevelsen och indexresultatet.

– Det blir väldigt konkret. Vi ser vad som behöver förbättras och kan koppla det till faktiska åtgärder.

En återkommande utmaning är målkonflikter mellan olika åtgärder.

– Det är lätt att säga att tryggheten ska öka genom mer belysning, samtidigt som man vill öka grönskan. Men kombinationen kan i vissa fall ge motsatt effekt. Därför behöver man analysera hur åtgärder påverkar flera indikatorer samtidigt.

Kan kopplas till affär – men inte fullt ut än

Atrium Ljungberg ser en tydlig koppling mellan social kvalitet och affär, men arbetar fortfarande med att kvantifiera den.

– Vi vet att områden med hög tillgänglighet, trygghet och liv dygnet runt är mer attraktiva och därmed är lättare att hyra ut. Nu tittar vi också på att koppla indexet till hyresintäkter och vakansgrader för att få mer data på det.

Verktyget är inte begränsat till fastighetsbolag, enligt Atrium Ljungberg.

– Kommuner och andra aktörer kan använda det utifrån sina förutsättningar. Vi säger inte att vi har facit, men vi delar något som fungerar, säger Elin Rambäck.

Samtidigt betonar hon att modellen inte är statisk. Fler indikatorer kan tillkomma, till exempel kopplat till närhet till service.

– Ju bättre vi blir på att förstå hur människor upplever våra platser, desto bättre stadsmiljöer kan vi skapa över tid, säger Elin Rambäck.