Så ska Sverige nå EU:s mål om grönare städer

EU vill sätta stopp för förlusten av grönytor och träd i Europas städer. Den nya naturrestaureringslagen, som trädde i kraft i augusti 2024, kräver att alla medlemsländer säkerställer att ingen nettoförlust av grönska eller träd­täckning sker fram till 2030 – och att arealerna därefter ska öka.

Naturvårdsverket leder arbetet med Sveriges nationella restaureringsplan tillsammans med Boverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Skogsstyrelsen. Planen ska visa hur Sverige uppfyller EU:s krav på naturrestaurering och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och markägare.

– Det här är första gången EU sätter bindande mål för stadens gröna ytor. Vi ska inte bara bevara det vi har, utan på sikt också öka både mängd och kvalitet, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Förlorar grönyta trots höga siffror

Sverige har en relativt bra startpunkt: i genomsnitt består landets tätorter av 57 procent grönyta. Men trenden pekar nedåt.

– Vi ser att många städer successivt tappar grönområden när de förtätas. Den stora utmaningen blir att bygga tätt utan att förlora ekosystemens värden, säger Ulrika Åkerlund.

Boverket samverkar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i arbetet med planen. Ett första utkast presenterades i oktober för dialog med kommuner och regioner.

Nya verktyg för kommunerna

För att uppnå målen efterfrågas både lagstöd och ekonomiska incitament. Boverket analyserar nu om plan- och bygglagen behöver kompletteras, om ett nationellt kompensationssystem kan införas och hur statliga bidrag kan stimulera fler trädplanteringar och grönytor.

– Vi behöver verktyg som gör det möjligt för kommunerna att väga in naturvärden tidigt i planprocessen. Det handlar inte bara om att rita in parkmark, utan om att planera för funktionella ekosystem, säger Ulrika Åkerlund.

En annan fråga gäller kvaliteten på grönområdena. Flera experter har varnat för att EU:s kvantitativa mål kan leda till att man jagar yta på bekostnad av biologisk mångfald.

– Vi vill undvika att fokus enbart hamnar på procentandelar. Grönskan ska bidra till ekosystemtjänster, biologisk mångfald och sociala värden, säger hon.

Lång process – men start redan nu

Den nationella restaureringsplanen ska vara klar 2027, men förordningen gäller redan. Det betyder att kommuner och fastighetsägare redan nu behöver se över hur grönytor mäts, bevaras och kan öka.

– Det är lätt att tro att detta är något som kommer längre fram. Men vi behöver agera direkt, annars kommer vi inte att hinna vända trenden till 2030, säger Ulrika Åkerlund.

EU:s naturrestaureringslag omfattar alla typer av ekosystem – från skogar och våtmarker till jordbruksmark och havsmiljöer. Men i städerna kan den bli särskilt påtaglig: i allt från bygglovsfrågor till detaljplanering och exploateringsavtal.

– Den urbana naturen får en helt ny roll i politiken. Grönområdena ska inte längre betraktas som ett dekorativt inslag, utan som en grundläggande infrastruktur för klimat, hälsa och biologisk mångfald, säger Åkerlund.