Inga produkter i varukorgen.
Så hittar du stadens mest sårbara grönytor
GRÖNSKA När värmeböljor och skyfall blir vanligare ökar pressen på stadens grönytor. Objektiv data gör det nu möjligt att se var insatserna gör störst skillnad.
Erik Swan. Foto: Husqvarna & Adobe stock.
Förtätning, nybyggnation och hårdgjorda ytor fortsätter att äta sig in i gröna miljöer i många svenska städer. Det bekräftas i årets internationella kartläggning av urbana grönområden, framtagen av Husqvarna Group med hjälp av AI och satellitdata. Trots detta finns också städer som lyckas gå i motsatt riktning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Av 516 analyserade städer världen över ökade 172 sin grönyta det senaste året. Tendensen visar att utvecklingen inte är låst, även om den övergripande trenden är negativ.
– Grönytan fortsätter att minska i de flesta städer, i liknande takt som tidigare år. Men 172 städer går mot strömmen. Det visar att det är möjligt att öka sin grönska, säger Erik Swan, grönytespecialist och projektledare för HUGSI på Husqvarna Group.
Europa har fortsatt världens grönaste städer, och i ett europeiskt perspektiv ligger de nordiska städerna högt. Men inom städerna är variationen stor – och det är där problemen blir synliga.
– Vi har mycket att vara nöjda med i Sverige, men det finns stora skillnader inom städerna. Problemen med för lite grönska finns även här, säger Erik Swan.
Satellitdata gör bristerna synliga
För första gången blir det möjligt att följa förändringar i grönskan med samma precision som förändringar i bebyggelse. Den satellitbaserade metoden visar var trädtäckningen minskar, var vegetationen förlorar vitalitet och var hårdgjorda ytor tar över.
Uppgifterna ger en bild av stadens mest sårbara punkter – de platser som riskerar att drabbas hårdast av värmeböljor, skyfall eller förlorad ekosystemfunktion.
– En viktig del är att förstå effekten av de beslut som tas. Analyserna visar var mer grönyta behövs och var den grönska som finns är särskilt värdefull, säger han.
För många kommuner innebär det ett nytt sätt att arbeta. I stället för punktvisa inventeringar kan hela staden analyseras varje år, kvartal för kvartal.
Mindre kommuner får helt nytt underlag
I årets kartläggning ingår 45 svenska städer. Dessa får tillgång till detaljerade data om vegetation, trädkronor och förändringar över tid – och dessutom öppna GIS-lager som kan kombineras med kommunens egna uppgifter.
För många mindre kommuner, som saknar resurser för återkommande fältinventeringar, innebär det en möjlighet att för första gången prioritera utifrån ett heltäckande beslutsunderlag.
– GIS-lagren kan kombineras med annan kommunal data. Det gör det möjligt att till exempel se hur grönt det är nära skolor och förskolor eller att jämföra kommunal och privat mark, säger Erik Swan.
Resultatet är en mer detaljerad och jämförbar bild av stadslandskapet än vad traditionella inventeringar kan erbjuda.
Skifte i hur städer styr sin grönstruktur
När städer växer snabbt blir konflikten mellan bebyggelse och grönområden tydligare. I många kommuner ligger fokus på att väga olika intressen mot varandra – exploatering, mobilitet, bostadsförsörjning och klimatfrågor.
Med återkommande och objektiv data förändras förutsättningarna.
– Vår förhoppning är att städer kan jämföra sig med varandra och lära av de som lyckas. Jämförbar data skapar bättre diskussioner och mer samarbete mellan aktörer, säger han.
Även fastighetsägare får ett nytt underlag för att se hur deras mark bidrar till stadens gröna struktur – eller var den riskerar att brytas ned.
