Så jobbar fastighetsägare strukturerat med energieffektivisering och biologisk mångfald

Bygg Intresset för hållbarhetsfrågor ökar i fastighetssektorn, men många upplever osäkerhet kring hur arbetet ska organiseras i praktiken. Nya kurser ska ge vägledning i hur arbetet kan bedrivas mer systematiskt i befintliga fastigheter.

Så jobbar fastighetsägare strukturerat med energieffektivisering och biologisk mångfald
Foto: SGBC / Adobe Stock

Osäkerhet kring var man ska börja är ett återkommande hinder för fastighetsägare som vill arbeta mer strukturerat med hållbarhetsfrågor. För att möta behovet av ökad kunskap lanserar Sweden Green Building Council, SGBC, nu två nya kurser med fokus på energieffektivisering och biologisk mångfald i befintliga fastigheter.

Kurserna riktar sig till fastighetsägare och andra aktörer i bygg- och fastighetssektorn och syftar till att ge konkreta verktyg för ett mer långsiktigt och integrerat arbete. Enligt Evelina Enochsson, chef för certifiering på SGBC, finns ett stort engagemang i branschen – men också en viss osäkerhet kring hur arbetet ska struktureras.

– Många fastighetsägare jobbar med de här frågorna mer och mer aktivt. Men det finns en viss osäkerhet hur man ska komma i gång och var man ska börja, säger hon till Hållbart samhällsbyggande. 

Kunskap finns – men behöver uppdateras löpande

Evelina Enochsson betonar att utmaningen inte handlar om att branschen saknar kunskap, utan snarare om att hållbarhetsfrågorna utvecklas snabbt och kräver kontinuerlig kompetensutveckling. Samtidigt pekar hon på behovet av att hålla sig uppdaterad även utanför certifierade projekt.

När det gäller biologisk mångfald ser hon en tydlig förbättringspotential i hur frågan hanteras i dag. Ofta betraktas den som ett tillägg snarare än en integrerad del av bygg- och förvaltningsprocessen, menar hon.

– I stället för att se det som en integrerad del av byggprocessen och förvaltningen så ser man det lite som en sidofråga.

En vanlig missuppfattning är att åtgärder för biologisk mångfald kräver stora investeringar eller omfattande markytor.

– En del tror att det kostar pengar och att det tar anspråk på väldigt stora ytor. Det tycker jag är en missuppfattning.

I stället handlar det ofta om att arbeta med platsanpassning, skötsel och långsiktighet.

– Det behöver inte vara jättestora investeringar eller jättestora ytor, utan med rätt medel och kunskap så kan man komma ganska långt.

Energieffektivisering börjar med att ta kontroll över driften

Även inom energieffektivisering möter Evelina Enochsson missuppfattningar, framför allt kring kostnader.

– En missuppfattning ska vara att det kostar mycket pengar, att man måste investera i ny teknik, när det ofta handlar om att man kanske ska börja med att optimera och få koll på driften.

Det första steget är att förstå hur byggnaden fungerar i dag.

– Vad har ni för energianvändning?

Enligt henne finns det betydande besparingar att göra, särskilt i byggnader som inte tidigare arbetat aktivt med energifrågan.

Struktur och långsiktighet avgör resultatet

Gemensamt för både biologisk mångfald och energieffektivisering är behovet av ett strukturerat och långsiktigt arbetssätt. Enstaka punktinsatser räcker inte, enligt Evelina Enochsson. I stället krävs kartläggning, uppföljning och anpassning efter platsens förutsättningar.

– Kartlägga, göra nulägesanalys av platsen, vilka förutsättningar finns? Anpassa efter platsen.

Arbetet behöver också bli en naturlig del av förvaltning och upphandling.

– Jobba långsiktigt, ta med det här i förvaltning, ta med det i upphandling. Att det blir en del av processen och inte någon liten punktinsats. 

Enligt henne börjar mycket med att stärka den interna kompetensen.

– Personal måste jag ändå säga, där måste man börja, tipsar hon. 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan