Västra Götalandsregionen, VGR, närmar sig målet att halvera energianvändningen i sina fastigheter till 2030. Arbetet har pågått i över ett decennium och bygger på en kombination av strategiska beslut, tekniska åtgärder och organisatoriska förändringar.
Så lyckas VGR nästan halvera energianvändningen – arbetssättet bakom resultaten
Energi Med tydliga mål, långsiktig strategi och ett arbete som genomsyrar hela organisationen är Västra Götalandsregionen nära att nå sitt energimål långt före 2030. Men framgången bygger på mer än tekniska lösningar – och vägen dit har inte varit utan utmaningar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det här är ett mål vi har haft i regionen sedan 2011, säger energistrategen Cajsa Lindström.
Målet innebär att energianvändningen i regionens egenägda lokaler ska halveras till 2030 jämfört med 1995. Men nu ligger energianvändningen nära målnivån.
Arbetet med att minska energianvändningen har enligt Cajsa Lindström varit långsiktigt och systematiskt. Hon beskriver en strategi som omfattar både nybyggnation och befintliga fastigheter.
– Vi har ju en strategi för hur vi ska ta oss dit, och den handlar väldigt mycket om att vi ska ställa höga energikrav när vi bygger nytt och att vi ska energieffektivisera i våra befintliga bestånd, säger hon.
Utöver energieffektivisering i byggnader handlar arbetet också om samverkan med verksamheter samt tekniska lösningar som värmeåtervinning och geoenergilager. Under senare år har även satsningar på solel tillkommit. Hon betonar samtidigt att produktion av egen energi inte är första steget.
– Vi försöker alltid att hålla oss till att minska våra behov först innan vi producerar själva.
Organisation och arbetssätt lyfts fram
Enligt henne är det inte en enskild åtgärd som förklarar resultaten, utan hur arbetet organiserats.
– Det genomsyrar hela vår organisation, säger hon och berättar att de har en egen enhet som jobbar på driften med att bara optimera deras befintliga anläggningar.
Hon pekar också på tydliga krav genom hela processen och en kontinuitet i arbetet som viktiga faktorer. Även riktade investeringar i energieffektivisering lyfts fram som en avgörande del.
– Sen har vi också haft möjlighet att göra riktade energiinvesteringar då, vilket har varit en enorm framgång, säger hon.
De riktade investeringarna handlar bland annat om uppgradering av ventilationssystem, LED-belysning, förbättrat klimatskal och värmeåtervinning.
Utmaningar i vårdmiljöer
Samtidigt har arbetet inneburit utmaningar. En stor del av fastighetsbeståndet består av sjukhus, där verksamheten måste pågå samtidigt som åtgärder genomförs.
– Vi genomför projekt ofta med verksamhet i drift och vården får inte störas. Det är utmanande i den här typen av byggnader, säger Lindström.
Det innebär att investeringar och åtgärder måste planeras så att påverkan på vårdverksamheten blir minimal. Hon lyfter även att de största utmaningarna låg i början av arbetet, när organisationen skulle etablera strukturer och få igång investeringar.
– Det var svårt i början att få ruljangs på investeringar. Det var ju någonting nytt det här, säger Lindström.
Politisk enighet och långsiktighet
Enligt Cajsa Lindström har en viktig drivkraft varit att målet varit politiskt förankrat.
– Våra politiker har ju varit väldigt eniga om det här, att det är ett politiskt mål. Och då har inte målet i sig blivit ifrågasatt, vi är alla med på banan – tillsammans, säger hon.
Råd till andra aktörer
På frågan om vad andra aktörer kan lära sig av arbetet lyfter hon behovet av ett helhetsperspektiv.
– Man behöver tänka på energieffektivisering i alla delar. Det är inte enbart bara att göra en investering, säger hon.
Hon menar att uppföljning är avgörande för att investeringar ska ge effekt.
– Byter vi ett aggregat så behöver vi optimera det sen… Vi behöver följa hela processen, hela vägen i mål.
Enligt henne handlar arbetet inte bara om krav vid byggnation, utan om hela byggnadens livscykel.
– Man måste få med sig alla delar, avslutar hon.
