Det nya stationshuset i Barkarby öppnar för pendeltågsresenärer 28 mars, och är något av en fjäder i hatten för Trafikverket. Här kommer pendeltåg, regionaltåg, bussar och tunnelbana att stanna – en av få platser i Norden med så många trafikslag samlade. Bygget har ungefär 50 procent lägre klimatpåverkan än vad de hade haft med traditionella metoder och materialval.
50 procent lägre klimatpåverkan för stationsbygget
Klimat Barkarbys nya stationshus öppnar den 28 mars. Här kommer pendeltåg, regionaltåg, bussar och tunnelbana samlas – samtidigt som bygget pressat ned klimatpåverkan rejält genom nya material och arbetssätt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Trafikverket har en kraftig utsläppsminskningsbana av klimatpåverkan för ny infrastruktur. Till 2030 ska man ha reducerat alla projekt med 60 procent, säger Nicklas Steorn, som är klimatspecialist och arbetat som klimatstöd under projektet.

Stationen är luftig, högt i tak och höga fönster som släpper in ljuset från en molnig himmel. Stålbalkarna som håller uppe konstruktionen är just inte i stål, utan limträ. Det har dragit ned klimatpåverkan kraftigt.
– De enskilt största reduceringarna av koldioxidutsläppen som vi har gjort här är valet av limträstomme, säger Martin Holmstedt, miljöspecialist.
Är det dyrare med limträ i stället för stål? Eller varför har inte alla det?
– Nu sitter jag inte med projektekonomin här framför mig, men normalt skulle jag inte säga att det är det. Det handlar mer om att vi måste tänka annorlunda i projektering, och så är det väl en kunskapsfråga, säger Nicklas Steorn.
I entrén putsar någon en stolpe. En dörrstängare sätts upp in till ett utrymme resenärer inte har tillgång till. Småfix – egentligen är stationen klar.
Utöver limträ har bland annat effektivare transporter, återvunnet stål och betong med flygaska som bindmedel bidragit till att dra ned klimatpåverkan i projektet. I upphandlingen hade Trafikverket ställt krav på att entreprenören under byggskedet skulle minska utsläppen med minst 14 procent jämfört med konventionella byggmetoder. I byggskedet överträffade man det, och reducerade koldioxidutsläppen med 22 procent.

På taket breder en cirka 1000 kvadratmeter stor solcellsanläggning som försörjer delar av stationens energibehov.
– Det är framför allt rulltrappor, hissar och belysning som kommer att drivas vid bra väder. Vad jag känner till är Barkarby station ensam med det, säger Nicklas Steorn.
Göran Tiger, som är projektledare för stationsbygget, konstaterar att stationstaket ligger bra till för solceller.
– För stationer i norrläge hade det kanske inte varit värt. Vi har ju en stor takyta som möjliggör det, säger han.
– Det är väl ett bra exempel för att visa att det går.
