Praktikfall: Så sänktes klimatavtrycket i LKF:s bostadsprojekt

Den typen av utformning minskar behovet av material jämfört med mer traditionella lösningar med flera trapphus och omfattande kommunikationsytor – något som direkt påverkar projektets klimatavtryck.

Optimerad stomme och klimatreducerad betong

Utöver husens form pekar Peter Ovenlund på materialval och teknisk optimering som avgörande.

– Materialval som skiffer och steg fyra i klimatreducerad betong, samt en optimerad stomme där både betongrecept och armering är optimerade, har haft stor betydelse, säger han.

Kombinationen av klimatreducerad betong och effektiv dimensionering har gjort det möjligt att pressa utsläppen utan att göra avkall på robusthet eller teknisk livslängd – faktorer som väger tungt för ett kommunalt bostadsbolag med lång förvaltningshorisont.

Därför valdes betong framför trä

Att Levla inte byggs med trästomme är ett medvetet beslut där klimatnytta, ekonomi och förvaltning har vägts samman. Enligt Peter Ovenlund innebär trästommar flera konsekvenser som påverkar både klimatkalkyl och affär.

– En trästomme genererar mer material på grund av akustik- och brandkrav, säger han.

De kompletterande materialen behöver i sin tur vara klimatsmarta, vilket enligt honom ofta gör dem dyrare och svårare att upphandla.

– En trästomme tar också mer yta av byggrätten. Då får man mindre uthyrningsbar yta i huset och det minskar hyresintäkten, vilket påverkar projektkalkylen negativt.

Även kostnads- och riskbilden i bygg- och förvaltningsskedet spelade in.

– Hus med trästomme är dyrare att bygga, mycket dyrare att försäkra och har kortare livslängd.

Inte ett pilotprojekt – men inte heller en mall

Levla är inte tänkt som ett enskilt pilotprojekt som kopieras rakt av, utan som ett projekt där olika lösningar testas och utvärderas. Vad som blir ny normalnivå avgörs av vad som faktiskt fungerar i praktiken.

– Det finns många parametrar i ett projekt som påverkar resultatet och vad som är möjligt i det unika projektet, säger Peter Ovenlund.

Ambitionen är att ta med sig fungerande arbetssätt vidare.

– Vi kommer att dra lärdomar från de olika saker vi testar inom Levla och implementera de metoder och val som fungerar i alla våra projekt.

Planprocess och tidigt samarbete avgörande

För att klimatsmart byggande ska kunna skalas upp pekar han också på strukturella frågor utanför själva projektet.

– Det är viktigt att kraven i detaljplaner inte hindrar klimatsmart byggande. Varje projekt är unikt och husens utformning behöver vara anpassad till platsen och den omgivande bebyggelsen.

Minst lika avgörande är arbetssättet i tidiga skeden.

– Samarbetet mellan konstruktören och arkitekten är mycket viktigt. De måste vara med från start i skissarbetet för att gestalta husen.

Samtidigt ser han en positiv utveckling på materialsidan.

– Utvecklingen med klimatsmarta material blir vanligare och behöver fortsätta för att bli mer ekonomiskt fördelaktiga.

Fakta: Levla

• Plats: Norra Lund
• Omfattning: 69 bostäder i flerbostadshus och radhus samt gemensamhetsytor
• Entreprenad: Samverkan
• Projektering: 2026
• Inflyttning: 2028
• Beräknat klimatavtryck: ca 140 kg CO₂e/kvm BTA