Så kommer du igång med cirkulär samhällsplanering

samhällsplanering Kommuner vill ställa om till cirkulärt byggande – men många tvekar inför hur arbetet ska börja. Faiz Mawlayi, expert på samhällsplaneringsfrågor vid IVL Svenska Miljöinstitutet, ger svaren.

Så kommer du igång med cirkulär samhällsplanering
Foto: Adobe Stock / IVL

Vägledningen ”9 teser om cirkulär planering” har tagits fram inom projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande 2030, efter en tydlig efterfrågan från kommuner som vill arbeta mer cirkulärt inom samhällsplaneringen men som upplever osäkerhet kring hur de ska ta sig an frågan i praktiken. Syftet är inte att ge färdiga svar, utan att skapa stöd för kommuner som står inför omställningen.
 
Enligt Faiz Mawlayi, expert på samhällsplaneringsfrågor vid IVL Svenska Miljöinstitutet, handlar cirkulär planering inte i första hand om avancerade tekniska lösningar, utan om att ställa grundläggande frågor till den egna organisationen.
 
– Någonstans måste man börja med sig själv. Vad kan vi, vad vet vi och vad vill vi göra?
 
I många kommuner finns redan ett betydande fastighetsbestånd, ofta från 1960-, 70- och 80-talen, som i dag står inför omvandling. Samtidigt saknas ofta en gemensam bild av vilka möjligheter dessa byggnader rymmer.
Vi har byggnader från 70- och 80-talet som har stått tomma eller där det delvis bedrivs verksamhet i. Men det finns potential för att göra annat.

Att komma igång handlar därför om att synliggöra befintliga resurser och att våga ställa frågan om de verkligen är uttjänta, enligt honom.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Stuprör bromsar omställningen


    Ett av de största hindren för cirkulär planering, enligt Faiz Mawlayi, är hur kommunala organisationer är uppbyggda. Ansvar och kompetens är ofta tydligt uppdelade mellan olika förvaltningar. Problemet uppstår när dessa delar inte möts, trots att de alla påverkar samma byggda miljö.
     
    Man ser inte det gemensamma, det kollektiva. Att den byggda miljön i staden är vårt gemensamma ansvar.
    – Cirkulär planering kräver därför nya former av samarbete, där frågor om planering, fastigheter, miljö och ekonomi behandlas tillsammans snarare än var för sig, säger han.


    Bygg gemensam kunskap – inte expertöar
    Ett återkommande misstag, enligt honom, är att cirkulär planering blir en fråga för ett fåtal eldsjälar eller specialister i organisationen.
    – Identifiera vilka personer som är nyfikna, drivna, som vill titta på de här frågorna, säger han.


    Men lika viktigt som att hitta drivande personer är att ge dem mandat – och att sprida kunskapen bredare.
    – Om tjänstepersonerna känner att vi inte kan detta, så är det ganska troligt att politikerna inte heller kan det.

    Han betonar att cirkulär planering inte bör göras till ett renodlat tjänstemannaprojekt.
     – Gör det till en kommungemensam sak, gör det tillsammans med kommunfullmäktige, uppmanar han.

    Från osäkerhet till handlingsutrymme


    En vanlig invändning är att cirkulära lösningar riskerar att bli dyrare eller svårare att få ekonomi i. Han menar att den diskussionen ofta förs för tidigt – innan alternativen ens har utretts. Samtidigt menar han att många rivningsbeslut fattas utan att omvandlingsalternativ verkligen har prövats på allvar.
     
    Att komma igång med cirkulär planering handlar därför också om att skapa trygghet i beslutsprocesserna – att våga utreda innan möjligheten avfärdas.

    Trots de utmaningar som finns är Faiz Mawlayi tydlig med att han ser stora möjligheter för kommuner, fastighetsägare, utvecklare och andra byggaktlrer som tar sig an frågan gemensamt. Men det är ju inte bara kommunernas ansvar – hela sektorn/branschen måste ta klivet. Fastighetsutvecklare och byggaktörer har ett stort ansvar i att själva driva på frågan, och inte vänta på att det blir krav eller lagar som styr omställningen.
    – Jag tror att det här skulle kunna ses som en resurs i stället som en utmaning, säger han.

    När kommunen definierar vad cirkularitet betyder i det lokala sammanhanget blir det också lättare att omsätta ambitionerna i praktiken. Han menar också att det finns vissa grundbultar som återkommer som framgångsfaktorer på ämnet.
    – Öppenhet, transparens, samarbete. Det låter väldigt enkelt, men det är där någonstans man måste börja, avslutar Faiz Mawlayi.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan