Inga produkter i varukorgen.
Så kan samhällsplaneringen bidra till att minska hemlösheten
Social Hållbarhet Ett nytt metodstöd från Boverket och Socialstyrelsen visar hur socialtjänstens kunskap kan integreras i kommunens bostadsförsörjning och fysiska planering. För aktörer inom bygg och fastighet innebär det både nya samverkansytor och konkreta möjligheter att sänka trösklarna till bostadsmarknaden.
Ida Steinbeck Nilsson. Foto: Boverket/ Adobe Stock
Hemlöshet beskrivs ofta som en social fråga. Men enligt Boverket är den också nära kopplad till hur bostadsmarknaden fungerar – och hur kommuner planerar, fördelar och ställer krav i samhällsbyggandet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det är svårt att säga vad som är den allra största utmaningen. Det är en stor fråga med olika infallsvinklar. Men ur Boverkets perspektiv hör vi från kommuner att utbudet på bostadsmarknaden inte alltid matchar de behov som finns. Det kan till exempel handla om brist på prisrimliga bostäder, säger Ida Steineck Nilsson, utredare på Boverket.
Tillsammans med Socialstyrelsen har myndigheten tagit fram det webbaserade metodstödet Alla behöver ett hem. Det riktar sig främst till kommunernas socialtjänst, samhällsplanerare och beslutsfattare.
Socialtjänstens kunskap ska in tidigare
Utgångspunkten är att socialtjänsten besitter detaljerad kunskap om vilka hushåll som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden – personer som är hemlösa, riskerar vräkning eller lever trångt. Den kunskapen behöver enligt metodstödet tas tillvara i de tidiga planeringsskedena.
– Tanken är att det ska vara ett gemensamt kunskapsunderlag för olika delar av kommunen. Dels för att skapa en gemensam kunskapsbas, dels för att hitta samverkansformer som fungerar lokalt, säger Ida Steineck Nilsson.
Hon pekar särskilt på arbetet med kommunens riktlinjer och handlingsplan för bostadsförsörjningen.
– Det är viktigt att socialtjänstens kunskap kommer in tidigt i processerna, till exempel när kommunen tar fram sin handlingsplan för bostadsförsörjningen. Då är det lättare att behoven följer med genom resten av processen och faktiskt får genomslag.
Metodstödet är uppbyggt i sex delar och innehåller gemensamma utgångspunkter, verktyg, underlag och en ordlista. Det är avsiktligt generellt utformat.
– Ingen kommun är den andra lik. Arbetet behöver anpassas efter lokala behov och förutsättningar, säger hon.
Fakta
Centrala rekommendationer i metodstödet ”Alla behöver ett hem”
- Tydlig politisk och administrativ styrning: Socialtjänstens roll i samhällsplaneringen bör framgå av styrdokument och politiska beslut.
- Tidigt deltagande i planprocesser: Socialtjänstens kunskap om bostadsbehov ska in i ett tidigt skede, särskilt i arbetet med kommunens handlingsplan för bostadsförsörjningen.
- Gemensam kunskapsbas: Skapa ett delat underlag som både socialtjänst och samhällsplanering arbetar utifrån.
- Fasta samverkansforum: Inrätta återkommande mötesformer för att stärka samsyn och förståelse för respektive uppdrag.
- Anpassning till lokala förhållanden: Arbetssätt och åtgärder behöver utformas utifrån kommunens specifika behov och förutsättningar.
Styrning och fasta forum lyfts fram
Enligt Boverket är organisatoriska frågor centrala. Det räcker inte med enskilda initiativ på tjänstepersonsnivå.
– Vi identifierar några generella framgångsfaktorer. En är tydlig styrning från ledningen. Socialtjänstens uppdrag i samhällsplaneringen behöver tydliggöras i styrdokument eller politiska beslut, säger Ida Steineck Nilsson.
En annan är att skapa fasta forum där socialtjänst och samhällsplanering möts regelbundet.
– Det bidrar till samsyn och till att man lär känna varandras uppdrag och verksamhet.
Så kan bygg- och fastighetsaktörer bidra
Metodstödet vänder sig formellt till kommunerna. Men för aktörer inom samhällsbyggnad, fastigheter och bygg finns flera beröringspunkter. Ida Steineck Nilsson lyfter särskilt frågan om trösklarna in på bostadsmarknaden.
– Man kan arbeta med vilka inkomstkrav man har för att få ett förstahandskontrakt. Till exempel att godkänna lägre inkomster eller att bostadsbidrag räknas som inkomst. Det går också att använda förturer till personer som är hemlösa eller trångbodda familjer.
I nyproduktion kan kommunen genom markanvisningar ställa krav kopplade till tillgång och förmedling.
– I markanvisningsavtal finns det vissa möjligheter att ställa krav, till exempel om kommunal förmedling av bostäder.
Hon betonar samtidigt att lösningarna varierar.
– Exakt hur arbetet ska se ut beror på vilka behov och förutsättningar som finns lokalt. Men i det bredare arbetet med att motverka hemlöshet behöver flera aktörer vara aktiva och involverade.
För aktörer inom samhällsbyggnadssektorn kan metodstödet klargöra hur sociala behov kan integreras i planering och genomförande – och en signal om att bostadsfrågan inte enbart är en socialtjänstfråga, utan en del av den fysiska planeringen.
Fakta
Så kan aktörer i samhällsbyggandet bidra
- Se över inkomstkrav för förstahandskontrakt och överväg att räkna in bostadsbidrag som inkomst.
- Använd förturer eller reserverade lägenheter för hemlösa och trångbodda hushåll.
- Delta aktivt i kommunens bostadsförsörjningsarbete och signalera vilja att bidra till lösningar.
- Beakta sociala behov i nyproduktion, exempelvis genom dialog om markanvisningar och förmedlingsformer.
- Skapa strukturerad samverkan med kommunen för att gemensamt identifiera hinder och möjliga åtgärder.
Metodstödet finns publicerat på Boverkets webbplats och är tillgängligt för kommuner och andra intresserade aktörer.
